Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växtlifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
högsta hasslar; att denna lilla blifvit sådan af den underliggande
fasta klippan, men ej af sin egen natur».
— Jords lag en äro endast 6: mylla, lera, sand, mo, gyttja och
krita (Syst. nat.), hvartill såsom jordmån äfven kunna läggas trä
och sten.
— Växten föder sig af en viss bestämd jord, liksom djuret af
ett visst slags föda. De som behöfva torr, sandig jord, kunna ej
trifvas i kärrmark o. s. v. Växterna hafva därför sitt bestämda
»so-ium natale» (Stationes plant., am. ac. 4), växplats eller ståndort.
Om ett område (regio) frambringar 500 arter, skulle de svagare och
mindre kunna förkväfvas, men om de fördelas på 20 olika ståndorter
(stationes), blifva de blott 25 på hvarje, och således blir trängseln
mindre. Skulle någon växt komma utanför sin gifna ståndort,
för-kväfves den lätt af de växter, bland hvilka den förirrat sig, eller
ock angripes den af de insekter, som trifvas där. Det vore önskligt
att floristerna ville i sina böcker angifva ståndorten för hvarje växt
till gagn för det allmänna.
— Växtens ståndort kallas med rätta den enda fasta grunden
för hortikulturen (Växternas plantering, 1739), I svenska trädgårdar
hade Nitraria vuxit i 20 år utan att genom någon blomma tillkännagifva
sin familj förr än den fick salt i sin jord, hvarpå den följande år
blommade. Kvannet (Archangelica), som växer vildt i svenska
fjällen men lätt odlas i trädgårdar, innehåller dubbelt så mycket harts
(resina), då den växer i sin hemtrakt.
— De olika stationerna (ståndorterna) i vårt land härbärgera
följande växter (Stationes plant., Am. ac. 4;1 här benämnda med
svenska namn): 2
I. Vattenväxter: i hafsväxter (Chara, Fucus), 2
hafsstrands-växter (Cochlearia), 3 sjöväxter (Phragmites), 4 kärrväxter (Calla), 5
sumpväxter (Caltha), 6 fuktväxter (Sesleria), 7 torfväxter
(»Cæspi-tosæ»), Rhynchospora, Schoenus, Ledum, Scheuchzeria).
IL Fjällväxter: i öppna platser, 2 lundar (Aconitum
lycoc-tonum). — (Se härom längre fram).
III. Skuggväxter: i lundväxter (Corylus, Paris, Geum
urba-num), 2 skogsväxter (Pinus, Linnæa).
IV Fältväxter: i åkerväxter (Galeopsis, Sinapis), 2
odlingsväxter (ogräs, Thlaspi, Aethusa), 3 ruderalväxter (Nepeta, Lappa,
1 Jämför Philos. bot., sid. 265.
2 Dessa växtstationer motsvara ej noga hvad vi numera kalla växtformation
och ståndort. De flesta äro dock bestämda »växtsamhällen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
