Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växtlifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»7
Hyoscyamus), 4 ängsväxter (Carum, Briza), 5 sandväxter (Elymus,
Scleranthus, Festuca ovina), 6 lerväxter (Tussilago).
V. Höjdväxter: (»montanæ»): 1 renväxter (Medicago faicata,
Daucus, Cratægus), 2 backväxter (ek), 3 klippväxter (Sedum,
Globu-laria, Poa compressa).
VI. Parasiter-. 1 trädparasiter (Viscum), 2 örtparasiter
(Cu-scuta), 3 rotparasiter (Lathræa).
— Från Hunneberg omtalar Linné följande olika slags
växtlighet (ungefär motsvarande de nu för tiden s. k. växtformationerna)’.
omkring berget ligga stora slätter; närmare därintill talbuskar»,
sedan »smala sänka ängar», sedan »ras invid bergsroten» med
ekdungar och dyl.; så klefvans lodräta väggar »med grå skorplafvar
och Umbilicaria pustulata; där ofvanpå gran- och tallskog med
Hyp-num- och Vaccinium-arter (Västgötaresan, sid. 217).
— Parasiter äro sådana växter, som nästan endast rota sig
jämte andra växter (»una cum aliis plantis radicant»), i hvilka de
äro insänkta eller inplanterade (Fungus Melitensis, sid 352). De äro
af 3 slag: 1 med rötterna fästa i barken på andra växter och
krypande utanpå dem (Hedera, Vanilla, Cactaceer, Bignonia; dessa kallar
man i senare tider epifyter, delvis lianer); 2 som sakna rot och
liksom bilda ett med trädet (Viscum, Tillandsia, Filices, lafvar; dessa
kallas nu epifyter; endast Viscum är en verklig parasit, och har sin
rot instucken i värdträdet); 3 jordparasiter, som växa på andras
rötter (Lathræa, Orobanche, Cynomorium; hit räknar Linné äfven
saprofyten Monotropa). En stor del af dessa, i synnerhet i n:r 3,
»sakna blad eller åtminstone gröna blad, och äro jämförliga med växter
som utveckla sig i källare eller på något annat sätt ej få ljus».
— »Träden skydda mot blåst, som uttorkar landet och uti ett
omärkligt damm bortför den finaste matjorden samt därigenom
dagligen utmärglar jorden». »Ett det härligaste damm blåser bort (från
oskyddade platser) och stannar icke förrän det vräkes i hafvet. Så
har det skett med Ölands alfvar och många andra orter» (Skånska
resan).
— Träden hafva en beaktansvärd roll i naturens hushållning
(Oeconom. nat, m. fl. st.). Deras rötter gå djupare än andra växters,
så att de ej taga bort näringen för dessa; men deras stam
uppskjuter öfver de andras med sina tusentals knoppar, som motsvara lika
många skilda örter och således skulle upptaga tusen gånger större
utrymme, om de vore ställda på marken. Genom sitt läge äro
trädens lof och grenar skyddade mot de betande djurens angrepp —
ett träd är likt en väl kringgärdad trädgård (Phil. bot. sid. 87) — och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
