Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växtlifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
som växa vid rännilar kunna vara mjukare; de äro mycket
fruktsamma, och några äro vivipara för att kunna föröka sig, äfven om
ej frukten mognar, t. ex. Festuca-, Aira-, Poa-, Saxifraga-,
Polygonum-arter (Flora Alpina, Am. ac. 4; Flora Lapponica, Prolegom. 16).
— Skilda länder och trakter hafva således sin egen flora.
»Indien har fatt palmer, tempererade länder öfvervägande örter, nordliga
trakter gräs i mängd, de kalla länderna mossor (lafvar), alger och
barrträd» (Colon. plant., Am. ac. 8). I det hela råder en bestämd
lagbundenhet i växternas fördelning på jorden. Vissa bestämda
växter motsvara vissa yttre omständigheter. »Topographia botanica
lär oss ... att vissa orter gynna vissa örter» (Spolia bot., inledn.) »och
man kan däraf sluta sig till inbyggarnas sjukdomar, landets situation
och kvalitet m. m.» Under motsvarande yttre förhållanden
återkommer samma flora, eller åtminstone en viss likhet i växtligheten.
Fon-tainebleau’s ängar i Frankrike (besökta af Linné 1738) hafva med
Öland och Gotland gemensamt ett antal orkidéer, och på Gotlands
kalkhällar återsågos två egendomliga växter, Helianthemum fumana
och Globularia, som växa på Fontainebleau’s torra backar (Gotl.
resan, samt K. Vet. Ak:s Handl. 1741, sid. 207). I Västergötland
finnas »neder om Mösseberg de all ra vackraste örter och jämväl de
sällsammaste; när vi däremot kommo uppå själfva kullen, voro växterna
helt andra, liksom hade man på ett par minuter blifvit förd i ett helt
annat land och klimat. . . Alla dessa (Västgöta-)berg bestå öfverst
af gråsten (d. v. s. trapp) och afbilda de vildaste Norrlands-marker»
(Västgötaresan sid. 74; om Ålleberg sid. 82), »men fälten nedanföre
kullarna däremot frambringa ej annat än de vackraste växter ifrån
Skåne, Ölands och Gotlands lundar».
— Hela länder kunna på detta sätt fa en viss prägel. (Jämför
Philos. bot. 168, sid. 117.) För att växterna skulle kunna betäcka
hela jorden, blefvo de af den högste såningsmannen begåfvade med
så skild natur, att somliga kunde i främsta rummet uthärda köld,
andra hetta, somliga torra ställen, andra väta m. m.
— Det finnes dock många iakttagelser, att i senare tider
främmande och långväga växter invandrat till vissa länder (Colon. plant.,
Am. ac. 8). Ännu i vår tid hafva sådana utan tvifvel förts med frön
till vårt land. Många skulle säkert vara allmännare, om de längre
tid funnits i landet Af odlade växter ser man Humulus på bergen
vid kusten af Österbotten; Berberis, som införts i senare tid, är ej
sällsynt i skogar; Prunus domestica och avium bilda nästan skogar
på Kinnekulle; Fritillaria öfverflödar på Kungsängen vid Uppsala;
Datura är på Strängnäs* gator lika allmän som Hyoscyamus; Nar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
