Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växtlifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
för växten, som de, hvilka genom skaparegåfvan nedlagts i dess
natur. Men om så sker, så får växten en ny natur och blir en ny
art. I sina tidigare skrifter förnekar Linné möjligheten af nya arters
uppkomst, ehuru han i afhandlingen Peloria (Ämoen. acad. i, 1744
ej längre är så säker på sin sak (se Philos. bot. sid. 99), och i Syst.
mat. ed. 12 är uttrycket »Nullæ species novæ» borttaget. Det bör
dock nämnas, att om Linné skulle anse en ny art hafva uppkommit,
skulle han troligen helst antaga, att det skett genom hybridisering.
Alldeles bestämdt har Linné motsatt sig ett gammalt påstående
om artförändring eller »transmutatio specierum», som gick ut på att
växter af skilda släkten skulle kunna öfvergå i hvarandra genom
förändring af jordmånen, att t. ex. genom en magrare jord hvete skulle
blifva råg, råg korn och korn hafre. Äfven Rajus hade protesterat
däremot och förklarade saken såsom ett misstag på utsäde, men
oiedgaf dock, att t. ex. blomkål kunde öfvergå till hufvudkål.
De förändringar, som Linné erkänner, äro dels förändringar
genom »coelum» och »solum» (klimat och jordmån), d. v. s.
vairiatio-ner\ dels genom hybridisering. Ett exempel på de förra har
omtalats sid. 85, nämligen att vissa växter få suckulenta blad på
hafs-stränderna. Variationerna äro tillfälliga; de uppstå t. ex. genom
odling, men om en så varierande form lämnas åt sig själf, återtager
den sitt vilda och naturliga utseende (»solum mutat plantas . . . mutato
eodem, redeunt», Philos. bot., sid. 247). Dessa förändringar kunna
därför pröfvas genom odling. Såsom exempel på variation i naturen
må ytterligare några exempel anföras. Agrostis stolonifera var på
sandkullarna i Skåne »så olik sig själf, att den kunnat bedraga den
starkaste botanist ... så mycket kan tillräcklig föda och fetma
förändra växterna...» (Skånska resan; Linné åsyftar här en form, lik
Agrostis verticillata). — »På de bara klipporna i hafvet (Bohuslän)
blifver alen så förändrad, att den med möda kan igenkännas af en
botanist» (Västgötaresan; sid. 181). — »Lychnis maritima repens C.
B. (d. v. s. Silene maritima) växte allmänt på korallåsarna (vid
Häng-var på Gotland) och fast hon hade mycket små blad och helt enkel
stjälk med en enda blomma, var hon dock ej annat än en varietet
af Behen albus eller Tarald» (d. v. s. Silene venosa).— »Lotus
tenui-folius» i Spec. plantar., ed. 2, beskrifves såsom en varietet af Lotus
corniculatus med dubbelt längre stjälk, jämnbreda blad och smalare
baljor och Linné tillägger: »videtur in umbra nata» (uppkommen i
skugga!) — Stundom angifver Linné flera arter såsom uppkomna af
ett gemensamt ursprung, ehuru han ej bestämdt uttalar sig för vare
sig variation eller hybridisering. Så t. ex. säger han om de 4 Scor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
