Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växtlifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
w
stjcn pUntmnmi (1729—30, se sid. 16) berör en fråga inom fysiologien,
och att hans ungdomsskrifter Catalogus plantarum raricrum och Spolia
botanica äro på samma gång af floristiskt och växtgeografiskt
innehåll, Linnés därpå följande dragning åt systematiken och fytografien
var en naturlig följd däraf, att en reform på dessa områden var hvad
vetenskapen i första rummet behöfde. Linné upptäckte botanikens
förfall (såsom han själf kallar dess dåvarande tillstånd; se sid.
33),-och han blef på samma gång upptäckare och uppfinnare af växt’
systematiken i detta ords vidsträcktaste mening. Men de utdrag,
som här hämtats ur hans öfriga skrifter, ådagalägga, att äfven
natur-lifvet har uti Linné en af sina första stora forskare och skildrare.
De förhanden varande erfarenheterna ur naturen, som dels vetenskapen,,
dels det praktiska lifvet förvärfvat, samlade och ordnade Linné, och
genom att därtill foga ett stort förråd af egna iakttagelser lade ha»
den bestående grunden till flera teorier, som ännu räknas till botanikens
centrala delar.1
Det ligger ej inom ramen för denna framställning att äfven
redogöra för det stora inflytande Linné utöfvat på naturhistoriens
praktiska tillämpning, men ur ett af hans vetenskapliga arbeten må
ett citat anföras, som utsäger, att han ej graderade naturforskningens
värde efter olika rubriker, hvilket en senare tid så ofta låtit komma
sig till last, utan att för honom hvarje forskningsgren stod lika högt
i värde. I Philosophia botanica, 1751, sid. 276, läser man följande
ord: »Botanisterna hafva hittills varit sysselsatta med urskiljandet af
de talrika växterna och öfverhopade af de olikartade naturföremålen,
och hafva därför ej kunnat göra observationer på astronomernas sätt»
.... (Linné syftar här på iakttagelser öfver naturens
utvecklingsförlopp, särskildt hvad vi nu kalla fenologien), »men de skulle dock
kunna göra det allmänna en större tjänst genom sina observationer».
Härtill kan läggas en erinran om hvad Linné menade med en »sann
botanist», *Botanicus ve rus*. Få yttranden af Linné hafva så
miss-förståtts som detta, och tyvärr har äfven mången, som i sina egna
ögon är en »sann botanist», vanställt detta ord i ett syfte, som ej
har med vetenskapen att skaffa. Den som vill veta innebörden af
detta uttryck, må noga genomtänka den förklaring däraf, som Linné
själf lämnat i I2:e upplagan af Systema naturæ, botaniska delen,
1767, sid. 10 och ii, börjande med dessa ord: »Botanicus verus
desu-dat in augendo amabilem scientiam». Man skall nödgas medgifva,
att Linné här framlagt ett program för alla tiders botaniska forskning.
1 De konkreta exempel, som vi uppräknat i det föregående, äro till stor del
generaliserade i Philos. botanica; se särskildt Kap. XI Adumbrationes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
