Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växtlifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
Vi skola i det följande genom ytterligare några korta utdrag ur
Linnés skrifter antyda hans forskning inom några speciella områden
af växihiologien och fysiologien.
Periodiciteten hos växtlifvet i stort har, såsom exempel i
det föregående visa, lifligt intresserat Linné. Bland de periodiska
företeelserna ägnar han särskild uppmärksamhet åt trädens lof
sprick-ning (se Vernatio arborum, Amoen. acad. 3, samt »frondescentia» i
Philos. bot., sid. 271). *
— Många lundväxtcr, såsom Daphne, Anemone, Orobus,
Pul-monaria, Ficaria, Viola, blomma blott tidigt på våren och kunna ej
förmås att blomma efter solståndet. Det finnes således en annan
kraft än värme och vatten, som befordrar växternas blomning. (På
åtskilliga ställen i Linnés skrifter antydes växternas behof af hvad vi
nu kalla ett »temperatur-optimum» för vissa lifsföreteelser.) På samma
sätt iakttaga träden en bestämd ordning i sin löfsprickning; den som
ät någorlunda erfaren därom, kan, då en art börjar löfvas, säga
hvilken som närmast i ordningen skall börja utveckla sig. De svenska
buskarnas och trädens ordningsföljd — enligt observationer af Linné
och 18 af hans vänner och lärjungar i nästan alla Sveriges landskap
under åren 1750—1752 — är med afseende på lofsprickningen
följande: krusbär, röda vinbär, hägg, benved, fläder, liguster, rönn, al,
haftorn, apel, körsbär, olfvon, björk, hassel, alm, nypon, päron,
plommon, getapel, brake, skogslind, bok, oxel, asp, lönn, ek, ask. —
Linné anmärker, att för noggrann kännedom härom vore det
riktigast att observationerna företogos 3 år i rad, att alltjämt samma
träd observerades och endast sådana, som i alla trakter stå på
likartad lokal och belägenhet, ty skugga, olika fuktighet, nordanvind
m. m. kan fördröja lofsprickningen. Genom långvarig observation bör
man kunna utröna, hur tidigt på året sädesslagen böra sås, och
detta genom att bestämma tidpunkten efter vissa träds löfsprickning,
I Uppland och angränsande landskap bör kornet sås, då björken
löfvas. »Våren bör ej mätas efter calendarium utan efter climatet och
värmen» (Öl. resan, sid. 1). »Den som tager såningstiden ur
almanackan eller stjärnehvalfvet, han bedrar sig lika säkert, som att han
visligen uträknar samma tid efter trädens löfsprickning» . . . »detta
skulle långt mera gagna jordbruket och sådden, än alla
meteorologiska observationer» (Skånska resan).
— Vissa växter (Vernatio arb., Am. ac. 3) tillkännagifva genom
sin blomningstid rätta tiden för de öfrigas mognad i och för
höslåt-tern; sä t. ex. blomningens början hos Parnassia, Scabiosa succisa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
