Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växtlifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io6
till uppsamlande och afförande af den oanvändbara näringen.1
Horti-kulturen stod dock redan under 1600-talet jämförelsevis högt äfven
i vårt aflägsna land, hvarom äfven den ryktbara trädgården i
Sten-brohult bar vittne; det fanns utan tvifvel redan under denna stränga
och krigiska tid en allmän kärlek till blommorna, och att äfven
dåtidens botanister älskade sitt studium för blommans fägrings skull,
kan icke betviflas. Däraf deras motto: »tantus amor florum» (så
högt älska vi blommorna).
Äfven Linné upptog detta ordstäf, men det far hos honom en
¾y betydelse: så stor är blommornas kärlek. Därmed hänsyftarhan
på »nuptiæ plantarum», som i honom fick den kraftigaste försvarare,
och som gaf honom ett uppslag till de mest afgörande
omgestaltningar af den botaniska vetenskapen.2 — Blommornas sexualorgan
förblefvo alltjämt föremål för Linnés lifliga uppmärksamhet, ej blott
i och för systematiken. I sina Floræ upptager han många
biologiska notiser därom, och likaså i sina första resor. Han är från och
med sina första skrifter fullt öfvertygad om såväl sexualiteten, som
nödvändigheten af pollineringen (detta uttryck användes ej af Linné,
utan märket säges »mjölas» af pollenet). Härigenom har han gjort
många iakttagelser, som höra till de värdefullaste inom
blombiologien, och som sammanlagda icke blott genom sin mängd utan äfven
genom sin betydelse för sexualitetens bevisande ställa Linné bland
föregångarna på detta område. Han har observerat pollenets
afsät-tande på märket genom själfpollinejing, han har samlat bevis för
växtens sterilitet så snart pollineringen ute b lif vit; han har själf utfört
ett flertal experiment för att bevisa detta, och han är den förste,
som framställt en hybrid mellan två skilda växtarter. Ur hans egna
skrifter hämta vi följande exempel på detta forskningsarbete.
— Hos släktet Viola har pistillens märke en krökning, som
bildar en grop. Med blotta ögat kan man iakttaga växternas
generationsakt, då pollenet faller på märket och kvarhålles af dettas slem
(»gluten»). Men hos violerna, särskildt Viola tricolor, ser man
märket gapa, till formen likt ett litet klot med en grop på ena sidan,
1 »Floris proprium munus est nutricatidi tenerum fruetum», Institutiones I,
1700, sid. 68, 69.
2 Linnés Hortus Uplandicus {3), utgifven 1899 (se ofvan sid. 9), meddelar en
fotografisk reproduktion af Linnés egenhändigt skrinia titelblad till denna afliandling.
Nedanför titeln har Linné tecknat två plantor, den ena med han-, átn andra med
honblomma, omslingrande hvarandra med stjälkarna, och vid det kringflygande
ståndarna jölet i luften står skrifvet »Tantus amor florum» — väl den första afbildning,
som, om också schematisk, tecknats inom blombiologien,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
