Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växtlifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i°5
hör till tillväxtkrökningarna, beroende på växling i ljusstyrka eller
värmegrad, och med större utslag hos rörelserna, då bladen äro unga.)
Hos Impatiens, Siegesbeckia, Milleria quinqueflora, Malva scariosa
m. fl. voro bladen i sin nattställning nedhängande, liksom för att
öf-vertäcka de nedanför sittande skotten och blommorna.
— De sammansatta bladen visa ofta en tydligare sömnställning.
Man kan urskilja 6 olika lägen hos småbladen: a) småbladen lägga
sig tillsamman såsom bladen i en bok och dölja sin öfversida
(Bau-hinia, Hymenæa, Lathyrus odoratus, Colutea, Vicia faba); b)
småbladen närma sig blott med spetsen intill hvarandra och bilda därigenom
ett rum kring blomman (Trifolium-arter, Medicago, Tetragonolobus);
c) småbladens baser närma sig till hvarandra, men spetsarna äro
utstående (Melilotus officinalis); d) småbladen hänga ned, så att ej dagg
eller regn kan träffa dem eller vinden fatta dem (Oxalis, Lupinus,
Phaseolus-arter, Robinia, Glycyrrhiza, Amorpha, Abrus); e) hela
bladet höjer sig, men småbladen sänka sig, omvridas och hopläggas,
så att öfversidan döljes (Cassia); f) småbladen sträcka sig framåt
och lägga sig utefter det gemensamma bladskaftet, som de alldeles
dölja, och vända sin undersida utåt (Tamarindus, Mimosa sensitiva,
Gleditschia m. fl.). Linné har således här skildrat bladens
»nyktitro-piska» rörelser, som bero på cellväfnademas turgor-växlingar under
olika belysning m. m. Afbildning af 8 leguminos-blad i nattställning
har Linné låtit utföra å tab. 4 i Ampen. acad. 4.
— B/omställningsaxlamas lutning under natten är af Linné
iakttagen hos Draba verna (Flora oeconom., Am. ac. i), Euphorbia
germanica, Geranium striatum, Ageratum conyzoides, Ranunculus
po-lyanthemos m. fl. (Somnus plan tar., Am. ac. 4). — Bland andra
hithörande företeelser har Linné äfven beskrifvit märkesflikarnas
rörelser hos Gratiola (Hört. Cliff., sid. 9; Sponsal. plant., Am. ac. 1).
Blomman. Före Linnés uppträdande och ännu under de
första decennierna af hans verksamhet funnos mycket få botanister,
som sysselsatte sig med fysiologiska frågor inom sin vetenskap. Ej
ens blomman med dess säregna funktioner väckte något allmännare
intresse, ehuru mången systematiker för sitt ändamål utvalt vissa
delar af densamma. Den högt förtjänte Tournefort — han må nu
hafva känt Grew’s och Camerarius’ upptäckter eller icke (se sid. 16)
— betviflade blommans betydelse för den sexuella fortplantningen
och betraktade den såsom en särskild inrättning (»viscera») för
fruktens utbildning och näring, och ståndarna såsom exkretionsorgan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
