Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Frågan om "vattenminskningen" eller fastlandets tillväxt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
crustaceo leproso aldeles betäkte, til ett teckn at hafsens wågor ei
rasadt här i går.»
Det var dock isynnerhet på Gotland, som Linné under denna
resa hade tillfälle att i större skala se strandbildningar från den tid
då hafvet stod högre. På färden mellan Korpeklint och Lummelund
norr om Visby iakttog han, att »wägen, som var full med flisa,
bygdes, lagades eller broades med idel små rundade klapporstenar, som
allestädes lågo i jorden och brukades i stället för Mo. Dessa runde
klapporstenar, ehuru de lågo så många famnar up i högden och
jämte ryggen på Åhsen, betygade nogsamt, at Hafsens Wågor dem
fordom swarfwat och här tilsamman kastadt. Man kan sig föreställa,
at då Hafwet fordom anlagt första grunden til detta Land, har denna
Åhs blifwit uppkastat såsom en räfwel, til hwilkens sidor watnet
dageligen uppkastadt sand och grus och efter hand bortsiunkit.»
Den strandvall, hvarom Linné här talar och fullt riktigt tolkar,
har sitt stora geologiska intresse. Enligt meddelande af statsgeologen
H. Hedström är det nämligen fråga om en strandvall från ancylussjöns
tid, då Östersjön som bekant utgjorde en kolossal insjö, utan
direkt samband med världshafvet.
Men ännu storslagnare bevis på landets tillväxt erhöll Linné
dels vid Kapellshamn på öns norra del, dels nära Hoburgen på
den södra.
»Corall-Stranderne, kallar jag dem som lågo på östra sidan wid
Capelshamn, de voro mycket breda af hwit och grå klapper, hwilka
satte oss i största förundran: ty hwar och en Sten war intet annat
än en Corall, som kallas Madrepora, så at de, som här efter tänka
söka sig åtskillige utwalda Corall-stuffar til sina konst- och
Malm-Cabinetter, behöfwa intet annat ställe efterfråga: ty här kunde wäl
hwar Menniska i Werlden få et Hästlass til mans. Denna Stranden
gick i wågor lik som ryggad Åker med små kullrige långe och med
Hamnen parallela Åsar, alt högre och högre in åt Landet, så at
den inra Åsen war altid något högre än den som låg närmare til
Stranden; alla woro de helt bara och endast af Corall-klappur
hopkastade, men ju längre in åt Landet belägne, ju mer med mylla
beströdde. Här hade wi de aldratydeligaste exempel af detta Landets
åhrliga tiltagande, genom dessa Coraller eller Madreporer, som på
intet annat ställe kunna wäxa än på Hafsens djup, därifrån de
upkastas til Stranderne och Jorden föröka. Ja man såg ock här af,
huru sent Jorden måste betäckas med mylla, då de närmast in til
Hafwet liggande Strandåsar woro helt bare, men de längst ifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
