Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Frågan om "vattenminskningen" eller fastlandets tillväxt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men et par af dem woro til consistancen så grynige och lösa, som
hade de warit hälften kåda och hälften Bernsten, hwilket gifwerdem
mycket anledning, som gå in uti generationen af Bernsten och påstå,
at Bernsten äfwen af kåda kan genereras.-»
Den bärnsten, hvarom här är fråga, förekommer emellertid,
enligt benäget meddelande af statsgeologen, d:r N. O. Holst, icke
under sådana geologiska förhållanden, att den utan vidare kan
anföras som bevis för ett forntida högre vattenstånd.[1]
Utom af det ofvan anförda framgår äfven af Linnés uppmätning
af afståndet mellan Stafsten och hafsstranden under denna resa hans
oförminskade intresse för allt, som stod i samband med spörsmålet
om vattenminskningen eller fastlandets tillväxt. Afsikten med denna
uppmätning var ju att åt efterkommande bereda tillfälle att afgöra
frågan.
»Staf-sten låg en quart ifrån Trälleborg i wäster, neder emot
hafsstranden. Denna ort är namnkunnig deraf, at Högstsalig Konung
Carl xii efter sit bårtowarande i Turkiet, här kom i landad d. 13
Decemb. 1715. Stafsten var något högre än en karl, smal och
nästan fyrkantig; här togo wi et minnesmärke på watnet, at
efterwerl-den må kunna dömma, om antingen watnet stiger eller faller: wid
närmaste hafskanten, söder om Staf-sten, ligga twänne nästan lika stora
stenar eller klippor uti O. och W. som nu nästan stodo et quarter
ofwan watnet. Eljest låg på sjelfwa hafsstranden något öster om
den linien, som går rättast ifrån Stafs-stenen intil stranden, en
gråstens häll, som är til färgen nog hwit, wid pass 11/2 famn lång, och
nästan en famn bred; denna klippa, eller flisa, har i SW. twänne
hörn, af hwilka det hörnet, som ligger mera åt W., skilde denna
tiden accurat hafs-watnet ifrån det torra; ifrån Staf-sten til
watubrynen woro 3573/4 aln.»
Det var lyckligt, att Linné gaf den utförliga beskrifning, som
här återgifvits, ty genom densamma har kunnat konstateras, att i
uppgiften om afståndet insmugit sig ett tryckfel; det bör nämligen heta
1573/4 aln. När Sven Nilsson, som kunnat påvisa en i Skåne
försiggången sänkning af fastlandet, och som antog, att denna ännu var
pågående, 1836 uppmätte afståndet mellan Stafsten och
strandbrädden, fann han detta endast utgöra 162 alnar, medan en förnyad
mätning 1847 gaf 160. Han drog häraf den helt naturliga slutsatsen,
att hafvet sedan Linnés besök här inkräktat ej mindre än 1973/4 alnar
på landet och anförde detta som ett ytterligare bevis för en
pågående landsänkning. Lyckligtvis hade bergshauptmán Af Forselles
två år förut (1845) noga undersökt platsen och därvid funnit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
