Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 2. Gråbergens bildning. — Västgöta fjällar. — Taberg. — Dalasandstenen. — Petroleum. — Försteningar i Dalarne. — Jättegrytor. — Åsar. — Mörkfläckig sandsten. — Nipor. — Märgelns igenkännande och ekonomiska betydelse. — Mariekor. — Torf. — Jordskott. — Bleke och kalkafsättning. — Flygsand. — Hafsbottnen vid långgrunda stränder
- 3. Ölands och Gotlands berglager och försteningar. — Äro djuren själfva bortflyttade eller utdöda? — Västgötabergen. — Strata terræ. — Kambro-silurlagren i Skåne. — Linné, Bergman och Werner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nutida hafsstränder, som geologen sättes i stånd att rätt tyda
åtskilliga fenomen i äldre aflagringar, såsom böljslagsmärken, intryck af
rägndroppar, spår af allehanda slags djur, släpspår af växter samt
andra på långgrunda stränder uppkomna bildningar. Också ägnade
Lyell en särskild uppmärksamhet åt dylika studier, och det är
genom sådana, som man till och med lyckats tolka flertalet
företeelser i en af de äldsta strandbottnar man känner, nämligen den
vid Lugnås från den äldre kambriska tiden, ett afstånd från oss, som
måste räknas i många tiotal millioner år.[1]
3. Ölands och Gotlands berglager och försteningar. — Äro
djuren själfva bortflyttade eller utdöda? — Västgötabergen. —
Strata terræ. — Kambro-silurlagren i Skåne. — Linné,
Bergman och Werner.
Att Linné under sina resor på Öland och Gotland skulle göra
en mängd iakttagelser öfver därvarande bergarter och deras
försteningar, är på förhand tydligt. Dessa iakttagelser gåfvo honom hans
första mera omfattande inblick i de svenska kambriska och siluriska
lagrens beskaffenhet, en inblick som helt visst kom honom väl till
pass, då han sedermera studerade delvis motsvarande lager i
Västergötland och därvid drog sina slutsatser om en bestämd lagerföljd
öfver hela jorden. De beskrifningar, som han i sina reseskildringar
meddelar angående stenbrott och andra förhållanden af mera lokalt
intresse, blifva i det följande icke vidrörda, de äro icke på sin plats
i en skildring som denna. I förbigående må därom erinras, att
Linné redan under sin vistelse i Lund hos Stobæus haft tillfälle àtt
lära känna försteningar, liksom han ju äfven plägade företaga exkursioner
till Malmö och Lomma, hvarvid man samlade »petrificationer i sanden
vid hafsstranden» [antagligen mest kritfossil, stenkärnor i flinta]. Vidare
hade han under sin utländska resa haft goda tillfällen att studera
försteningar i naturaliekabinetten, och såsom af Iter ad exteros
framgår, kom honom ett sådant redan i Hamburg till del:
»Juris Licent Spreckelsen viste mig [den 4 maj 1735] sin stora
samling af petrificationer; aldrig har jag sett större samling här uti.»
Det är väl antagligt, att Linné i Holland samt än mera i England,
särskildt hos Sloane, såg ytterligare samlingar af olika slags fossil.
[1] A. G. Nathorst, Om de äldsta spåren af organiskt lif i vårt
land. Nordisk Tidskrift, Stockholm 18S8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:25:33 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/linne200ar/linnegeol/0040.html
