Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Ölands och Gotlands berglager och försteningar. — Äro djuren själfva bortflyttade eller utdöda? — Västgötabergen. — Strata terræ. — Kambro-silurlagren i Skåne. — Linné, Bergman och Werner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
*wid Capelshamn wäder och dagar wälja fa, då de böra fiskas på
Wikens djup. Ju längre man kom in åt Landet, ju mindre teckn
såg man til Madreporerna, ty fast än hwar och en sådan Sten hade
i begynnelsen warit en Madrepora, war han dock nu likare en simple
Kalksten: ty allehanda slags Grus och Sand, som ligga omkring
desse Coraller, fastnar wid dem och incorporeras med dem til et och
samma stycke, lik som skulle hwar Madrepora i sig äga en
Stengiö-rande kraft, men huru wida denna kraften sträcker sig, eller om den
kan giöra hela Kalkbergen lärer tiden utforska. Utaf desse
Madre-j>orer brändes under tiden en god och hwit kalk».
Det må anmärkas, att Linné redan i sitt tal om
nödvändigheten af forskningsresor inom fäderneslandet, som hölls den 17
oktober 1741, sålunda snart efter återkomsten från Ölands- och
Gotlandsresan, samt fyra år före reseskildringens utgifvande, omnämner
korallernas förekomst på detta ställe. »Vi beundra de indiska kusternas
korallrikedom, men ensamt Kapellshajnn (en plats på Gotland) är —
tron mig mina åhörare — jämngod därmed, ja t. o. m. öfverlägsen
med hänsyn till dylika Orientens skatter. Där hat* jag nämligen sett
de tjockaste koralMager, h vilka längs stränderna utbreda sig på en
sträcka af en fjärdingsväg eller hela milen».
Såsom af ofvanstående synes, trodde Linné då, att korallerna
liksom ortoceratiterna ännu funnos lefvande på Östersjöns botten,
något som han dock sedermera kom att betvifla. Äfven på andra
ställen af Gotland iakttog han koraller: ?> Coraller, besynnerligen
Milleporœ och Celleporœ, hwilkas kant ser ut som en Kädia, funnos
nog många wid Stranden af Fårö-Sund». Och vid Östergarn:
’»Coraller af många slag, funnes just i hopar wid Hafstranden såsom
Milleporœ och Madreporœ simplices, men mindre quantitet af
Madre-poris aggregatis än wid Capelshamn. Petrificata lågo blandade med
Corallema wid Stranden i oändelig myckenhet, såsom Entrocki,
Slrom-bitœ, hwilka woro lika skrufwar, Cornua ammonis, men slätte inuti;
Conchitœ leves caput serpentis referentes &c. &c».
Från Stora Karlson meddelar Linné följande: -»Madreporœ, eller
BtiQvni-coraller, upfylde alla stränder, och funnos i dem undertiden
små Kiesgryn; man såg dem ock sitta warftals uti sielfwà Berget af
Öen, där som det war perpendiadairt. Jag går förbi, at upräkna
Corallerne, hälst alla Gothländska Coraller, som af mig på denna
resan tundne blifwit, äro uti en Disptitation, under mitt Prœsidio,
nyligen i Upsala utgifne, af Äuscultant. Henr. Fougt.^ Det har redan
anmärkts, att ehuru resan företagits i 741, trycktes den först 1745,
hvarföre Linné kunde hänvisa till sin beskrifning af de gotländska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
