Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Ölands och Gotlands berglager och försteningar. — Äro djuren själfva bortflyttade eller utdöda? — Västgötabergen. — Strata terræ. — Kambro-silurlagren i Skåne. — Linné, Bergman och Werner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5°
öfwerst bestå af Oråbärg med en mager jordmon, likt Norrlands
Skogarne; under denna bärgarten ligger en Skifwer, sedan kommer det röda
Kalkbärget, som går ut i falt, äfwen som wid Wästerplana på
Kin-nekulle; sådana äro de wackra ängar omkring Ollebärg och
Mosse-bärg, Falbygden, Klefwa-Hed etc. hwilka dels äro fruktsammare, då
de hafwa uppå sig mera swartmylla, dels torre och skarpare då de
hafwa mindre tilräckelig Mylla. Ja desse strata gå widare, än här i
Wästergötland; ty Ombärg i Östergötland, de höga bärgen jemte
Grenna hafwa samma strata, ja ändteligen Alfwaren på Öland,
Carls-öarna, Torsburgen och Hoburgen på Gottland äro lika beskaffade,
allenast med den åtskilnad, at Ölands Alfwar etc. ej går så högt,
så at det far de öfwerste strata af Gråbärg och Skifwer, utan han
består af den röda flisan eller Kalkbärget, som liknar Medelplana
ängar och Klefwa Hed, men at detta likwäl är samma slag, wisas
rundt omkring Landtborgen på Öland, hwars rot är en Skifwer med
Orsten, som besynnerligen märkes vid Ölandska Alun-brottet, hwilket
Alun-brott eller Skifwer äfwen ligger på en Sandsten, den där swarar
emot det låga Sandstens stenbrottet wid Burswiken på Gottland.
Det är mig berättadt af HofRättsRådet Baron Sten Bjelke, at hela
Estland är en äfwen dylik slätt med Klefwa Hed, Falbygden eller
Wästerplana, och at Estland skal ligga på en röd Kalkflisa, samt at
silfwergrufwan Kongsbärg i Norrige skal äfwen bestå af desse stratts.
Altså gifvver Kinnekulles Profil anledning til Strata terrœ eller
jordskorpans Anatomie, icke allenast här i Wästergötland, utan tör
hända til större delen af werlden.
»Lithogenesien är fuller en mycket enfaldig sak, men dock
efter denna tidens fa rön ännu nog mörk. Wi wete, at af
Hafssand blifwer Sandsten, Cos. af Hafwets sediment Lera, af
Lera Kalk, af Kalk Bleke, af Bleke Krita, af Krita Silex eller
Flinta. Af Dy ur Kärmylla blifwer Skifwer, af Skifren åter Mylla.
Wi se, at Spat, Quartz och Hornsten med Mica wäxa där bärgen
spruckit, och dem hopläka. Wi se, at Gråstenar genereras af
Pinmo. Wi se det understa i förenämnda Wästgöte Bärg wara
Sandsten, altså Hafwets sand. Därnäst Skifwer fult med smà
Petrifieationer, hwilka äfwen sig infinna i den med Skifren blandade
Orsten. Wi finne i all den röda Klefwan och Kalkbärgen en
oän-dclig hop petrifieater, besynnerligen af Ostrocodermata, som alla fordom
vvuxit til stora krek. Här ofwan uppå ligger Klappur, som swarfvvats
af Hafwets wågor; därpå åter Skifwer, som warit Mylla, aldraöfwerst
Gråberg (af Pinmo), som nödsakel igen måste wara temporis fitia.
Alt detta sätter den, som ser sig tilbaka i största förundran öfwer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
