Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Ölands och Gotlands berglager och försteningar. — Äro djuren själfva bortflyttade eller utdöda? — Västgötabergen. — Strata terræ. — Kambro-silurlagren i Skåne. — Linné, Bergman och Werner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Si
den Allwisas inrättning af wårt jordklot. Så tala stenarne, då alla
andra ting tiga».
För geologen behöfver icke påpekas, att några af de i det
första stycket ofvan lämnade uppgifterna (bergen vid Grenna,
Kongs-bärg i Norge), som LlNNÉ erhållit ur andra hand, icke äro riktiga
samt att sä äfven är förhållandet med ett par af de anställda
jämförelserna (de som röra Gottland). Men detta har intet inflytande på
det hela, som i stort sedt är fullt korrekt och som med ett slag lät
ana en likformig lagerföljd öfver hela jorden samt därmed lade
grundvalen till den stratigrafiska geologien och kännedomen om jordens
historia, i full öfverensstämmelse med de af LlNNÉ ofta citerade
orden, att stenarne själfva skola tala.
Redan här må framhållas, att Linné ingenstädes yttrar sig om
underlaget till Västgötabergens sandstensbädd, ja i Curiositas
natu-ralis (1748) säger han rent ut: »men hvad sedan kommer [nämligen
under sandstenen] vet jag icke». Sina åsikter om huru berglagren
bildats på hafsbottnen meddelar han i korthet i 1748 års upplaga af
Systema naturœ och lämnar följande år (1749) en därmed
överensstämmande ehuru utförligare framställning i inledningen till Oeconomia
naturœ. Han antager, att den på hafvet flytande Sargassum eller
sargossotången genom att dämpa böljrörelsen härvid varit af afsevärd
betydelse. »Denna är en växt, som fins på villa hafvet, och är
snart sagt den ymnigaste af alla växter i verden. Han flyter på
vatnet, och käns af dem bäst, som besökt Indierna, där han ofta
täcker hafvet på hela ioo:de milen, att det ser ut som en grön äng.
Man vet, att där vattu-örterna flyta med sina blad på sjöarna, är ett
stadigt lugn, lika som det sker då Valfiskfángrarna kasta ut sin olja
eller trän på de brusande vågor, hvilka då straxt afstanna.* Altså
ock där Sargazo flyter, där är så stadigt lugn, att mare pacificunt
däraf fått sitt namn. Då vatnet får stå stilla, sätter det till botnen
sitt sediment, hvaraf blifver en lera; altså där Sargazo ligger med ett
stadigt lugn, sättes leran af vatnet i största myckenhet och upfyller
botnen. Ibland Sargazo finnes andra slags foglar, andra slags fiskar,
nemligen de som hafva flytande ägg, andra slags Vermes, Cochleer,
Concher, Coraller, Medusæ &. än de som äro bekante vid
stran-derne. Dessa dö efter hand, då deras kroppar nedsjunka och blandas
med leran. När sådana blandas med leran, såsom sjelfve täckte med
Kalkskahl, förvandla de henne till kalksten.**
* WástG. R. p. 263
** Se Syst. nat. ed. 6. p. 219. n. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
