Carl von Linnés betydelse såsom naturforskare och läkare : skildringar utgifna af Kungl. Vetenskapsakademien i anledning af tvåhundraårsdagen af Linnés födelse / IV. Carl von Linné såsom geolog / 61 (1907) Author: Otto Hjelt, Einar Lönnberg, Christopher Aurivillius, C. A. M. Lindman, Alfred Nathorst, Hjalmar Sjögren Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Balsberg och andra till kritsystemet hörande lager i Skåne. — De rätiska lagren vid Hälsingborg. — Aning om den geologiska tidens längd - 5. Försteningar af olika slag. — Belemniter. — Trilobiter. — Trilobiternas plats i det zoologiska systemet. — Graptolithus. — Inneslutningar i bärnsten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ju en ofantligt lång tid hafva åtgått för lagrens bildning och
sedermera skedda öfvergång till sten. Redan innan Linné anställt
jämförelsen med flygsandsbildningen skrifver han i Hälsingborg: »Jag
hisnar då jag står på denna högd och ser neder för de långa
tidehwarf, som förflutit liksom wågorne i Sundet, och lämnat efter sig
så nästan utnötte spor af den forna werlden, och som nu endast äro
i stånd at wiska, sedan alt annat tystnat.»

Dessa ord bära vittne om inspiration, och man inser mer än
väl, att hade Linné endast dragit sina slutsatser af hvad han i
naturen iakttagit, så skulle han helt visst blifvit en förkämpe för den
meningen, att de geologiska tilldragelser, om hvilka »stenarne tala»,
kräft en i motsats till den därom härskande föreställningen ofantligt
lång tid. Att han det icke blef, berodde pä hans uppfattning af
den mosaiska skapelsehistorien, hvilken, liksom den om »syndafloden»,
utöfvat ett så hämmande inflytande på geologiens utveckling. Man
skulle dock nästan kunna tro, att han i det sista var tveksam, om
hvilken uppfattning, som i detta fall var den rätta. Ty såsom ofvan
(sid. 4) anförts, säger han ju själf, att han »ville gerna hafva trodt
jorden äldre, än sjelfve Chineserne påstå, om Skriften det tillåtit».

5. Försteningar af olika slag. — Belemniter. — Trilobiter.
— Trilobiternas plats i det zoologiska systemet. —
Graptolithus. — Inneslutningar i bärnsten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>