Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Balsberg och andra till kritsystemet hörande lager i Skåne. — De rätiska lagren vid Hälsingborg. — Aning om den geologiska tidens längd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6o
skalgruskalken var bildad på stort djup och företrädesvis
sammansatt af pelagiska former I verkligheten är denna bergart, såsom vi
nu veta, en strandbildning, om också skal af pelagiska djur kunnat
blifva inbäddade i densamma. I öfrigt är ju LINNÉS
framställning om bergartens uppkomst pä stället medan hafvet betäckte
landet fullt riktig, liksom äfven hans påvisande af det orimliga i
antagandet, att den skulle kunnat bildas vid någon så våldsam katastrof
som den supponerade »syndafloden». Hans många anmärkningar
öfver fossilen, af hvilka några sedermera beskrefvos i Systema natoirœ,
äro likaledes af intresse.
Äfven den till kritsystemet hörande bergart, som nu kallas
salt holmskal k, omnämnes af Linné, nämligen dels från kalkbrotten
vid Limhamn, dels (i lösa stenar) från hafsstranden väster om
Trälle-borg, ty det är väl antagligt, att de »sandstens-flisor», som från
sistnämnda ställe anföras, afse bergarten i fråga. Något af särskildt
intresse innehåller dessa meddelanden för öfrigt icke. Däremot är
hans beskrifning af de lösa flintorna, såväl från trakten mellan
Lund och Malmö, som från Kämpinge ljung, rätt målande. Flintor
hade ju vid denna tid betydelse för gevären, hvarföre Linné ägnade
särskild uppmärksamhet åt förekomsten af sådana, i hopp om att de
ej skulle behöfva införas utifrån. Vid Tullstorp observerade han »stora
stycken af ren, klar, god och äkta krita» samt uttalade såsom sin
åsikt, att det »troligt synes, det krit-jord går under hela jorden här
på traden^ men twärt öfvver hafvvet, wid Stevens och Möen i
Dan-nemark äro de största krit-bärgen».
Af de till Skånes ste nko Is förande a fl agringar hörande
bildningarna iakttog Linné lagren i den s. k. Borgen väster om
Valläkra samt i strandbrinkarna vid Hälsingborg, hvarjämte han
lämnar en ganska utförlig beskrifning af lagerföljden inom
stenkolsbrottet vid Hoserup (Bosarp), som »war begynt at brytas af wár
sceulaira Metallurgist Herr Assessor SvvAJJ». Som dessa iakttagelser
emellertid endast hafva lokalt intresse, kunna de här förbigås.
Däremot ma framhållas hvad som redan förut blifvit antydt, att
nämligen Linné under dena resa synes hafva erhållit åtminstone någon
föreställning om den geologiska tidens ofantliga längd. Efter att vid
Hälsingborg hafva iakttagit de växlande lagren af skifTrig sandsten
och sandig skiffer, som äro anstående i den höga brinken på stadens
östra sida, trodde han sig af jämförelse med flygsanden vid Skillinge
kunna sluta, att nyssnämnda sandsten ursprungligen varit flygsand. 2*
Denna jämförelse är dock icke riktig, enär lagren vid Hälsingborg
ursprungligen varit afsatta i vatten. Men äfven i detta fall måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
