Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Noter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
7. Jag står i förbindelse lill den kände specialisten på detta
område Cand. Mag. A. Jensen i Köpenhamn för en granskning af de af
Linné meddelade figurerna och deras bestämning. Han påpekar, att det
afbildade exemplaret af Mya truncata snarast kan sägas vara en
mellanform mellan den typiska formen och den i skalbankarna vanliga, kortare
varieteten uddevallensis; att figuren öfver Littorina påtagligen är efter ett
recent exemplar, såsom ju äfven antydes af Linnés uttalande i Västg. res.
sid. 169. Fig. 8, som i Systema naturæ uppföres såsom synonym med
Murex despectus, är ej fullt trogen, utan synes af ritaren vara kombinerad af denna
samt en Buccinum. Det må anmärkas, att då Linné om balaniden fig. 1
säger, att »figuren är gifven af herr Argenville i dess Conchiologia tab. 30,
fig. A.», så menas ej, såsom man skulle kunna tro, att Linné kopierat
denna. Enligt Mag. Jensen, som haft tillgång till afsedda upplaga af
Argenvilles arbete, har den därstädes förekommande figuren intet med
Linnés afbildning att skaffa.
8. Jag står i förbindelse till statsgeologen d:r N. O. Holst för ett
utförligt meddelande om de geologiska förhållanden, under hvilka
bärnstenen här förekommer: Stället ligger vid pass halfannan mil från det
senglaciala hafvets gräns, som är belägen 13,55 m. öfver nuvarande hafsyra,
medan bärnstensförekomsten är belägen 60 m. Öfver hafsytan. Det kan
följaktligen icke vara tal om, att bärnstenen har skulle vara direkt uppkastad
från hafvet. Den skiktade lera, i hvilken bämstenen funnits och allt
fortfarande anträffas, tillhör den s. k. platåleran, som blifvit afsatt i en vid
inlandsisens afsmältning uppdämd »issjö», och bämstenen är här liksom
leran själf ursköljd ur moränen. Något bevis för ett forntida högre
vattenstånd härstädes utgör bärnstenförekomsten sålunda icke.
9. E. Erdmann, Bidrag lill frågan om Skånes nivåförändringar.
Geolog. Fören. i Stockholm Förhandl. Bd I, p. 93. 1872.
10. E. Erdmann l. c; A. G. Nathorst, Om Skånes
nivåförändringar. Sammastädes, p. 281. 1873. Th. Fries yttrar visserligen dels i
»Bidrag till en lefnadsteckning öfver Carl von Linné». 8.
(Universitetsprogram 1898), dels i »Linné, lefnadsteckning» (förra delen, bilaga 17,
Stockholm 1903), att »senare geologer (A. Erdmann, Holmström m. fl.)
adopterat ett af J. H. af Forseliles utan angifvande af några positiva
bevis framstäldt påstående, att Linnæi siffra 357 är ett tryckfel i st. f.
157, hvilket åter nyligen blifvit bestridt af C. A. Lindvall». Men detta
yttrande synes mig icke kunna förlikas med den af E. Erdmann
meddelade originalanteckningen af J. H. af Forselles. Ty denna är ju för
frågan absolut afgörande, eftersom det af Linné omtalade hvita
stenblocket då ännu fanns kvar, hvartill kommer, att Skånes sydkust
bevisligen icke i senare tid undergått någon sänkning, men väl höjning.
Lindvalls försök att bortförklara af Forselles’ uppgifter (C. A. Lindvall,
Linné och Skandinaviens nivåförändringar, Stockholm 1897) är af den
beskaffenhet, att det icke kan tillmätas någon som helst betydelse. Det
är för öfrigt gifvet, att en så stor förflyttning af strandlinjen som 200
alnar, icke kan tänkas hafva försiggått utan att befolkningen skulle haft
något att därom förtälja, men icke ett ord i denna riktning har blifvit
anfördt.
11. Detta enligt Th. Fries’ öfversättning. I den svenska upplaga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
