Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Noter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
samt att han äfven gjorde en mängd botaniska o. s. v. iakttagelser och
anteckningar, så måste erkännas, att han begagnat sig af tiden väl.
I samband härmed må äfven anföras den genom Lidholms
afväg-ningar beräknade mäktigheten hos de olika klefvorna. Ehuru dessa tal
naturligtvis endast kunna vara approximativa, komma de dock sanningen
ganska nära, hvarvid må erinras därom, att lagrens mäktighet enligt Holm
är något varierande. Sandstensklefvan, som enligt Linné skulle vara 24,35
meter (41 alnar) mäktig, uppskattas af Holm till 30 à 36 meter;
lim-stensklefvans motsvarande tal äro 21,38 meter (36 alnar) mot 20 à 22;
rödstensklefvans och gorstenens 45,73 meter (77 alnar) mot 51. Höjden
af hela kullen skulle enligt Lidholms afvägning vara (397 alnar) 235,8 meter
öfver Vänern, medan detta mått enligt generalstabens bestämning är
262,8 meter.
Sannolikt är därför, att den af Lidholm afvägda punkten på
Högkullen icke varit den högsta.
25. B. Ramazzini, De fontium mutinensium. Patavii 1713, p.
77-78.
26. Herrn Carls von Linné Reisen durch Westgothland. A. d.
schwed. Übers. 8:0 Halle 1765. Werner betonar, att som han hvarken själf
ägde eller kunnat erhålla något exemplar af den svenska upplagan, så
hade han icke kunnat kontrollera, om de af honom citerade styckena vore
korrekt öfversatta. Denna reservation är behöflig: gråstenen eller gråbärget
på toppen af Kinnekulle återgifves i den tyska öfversättningen med
»Waake», på andra ställen, på grund af skrif- eller tryckfelet hos Linné,
äfven med Sandstein. Att Werner själf var mäktig svenska språket
framgår utom genom anförda reservation äfven däraf, att han korrigerar
eller rent af lämnar nya öfversättningar i en del andra citat från svenska
författare. Han hade ju för öfrigt redan förut (1780) til tyskan öfversatt
Cronstedts mineralogi.
27. Samuel Haughton, Manual of geology. Second edition.
London 1866, p. 128. I detta arbete framhålles »the celebrated Linnæus»
uttryckligen såsom den förste, som förstått att tillskrifva en bestämd ålder
för hvarje grupp af bergarter [detta är kanske något för mycket sagdt].
Vidare redogöres för hvad Linné i Systema natura yttrar om
bergarternas ordningsföljd och uppkomst, och den latinska texten härom återgifves
i ett bihang in extenso.
28. K. A. v. Zittel, Geschichte der Geologie und Paläontologie
bis Ende des 19. Jahrhunderts. p. 90, Mimenen und Leipzig 1899.
29. Sandstens-generation af sand kunde aldrig tydeligare skönjas,
än på ömse sidor om wägen, där backen war igenomskuren, emellan
trägården och landswägen. Här sågos strata af den flygsand, som i
hedenhös hopdrifwits, de der lågo helt klart för ögonen uti sina hwarf och
blader interfolierade med fina och mörka twÅr-lameller, så at ingen ting
fattades til sten mer än endast fastigheten, som på några ställen begynte
fästa sandkornen; ja här wore ock sjelfwa twärsnitter, som skoro
perpen-dicufairt, färgade med ockra, äfwen som sandstens-flisan. De swarta tunna
strata woro emellan flygsands-hwarfwen, hwarföre om denna sandbacka
skulle wändas til sten, så måste sandens strata blifwa Cos, men de swarta
strata af mylla, efter sin natur, Skifwer, såsom wid Helsingborg ses uti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
