Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Noter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och om dylika företeelser beskrifna af Urban Hiärne. Arkiv för
matematik, astronomi och fysik. Bd 1. Stockholm 1903, p. 75;
Om ännu ett jordkast i Värmland. Sammastädes, p. 251.
17. Syftar på Urban Hiärne: Een kort anledning til åtskillige
malm- och bergarters, mineraliers, wäxters och jordeslags sampt flere
sällsamme tings effterspöriande och angifwande o. s. v. Stockholm 1694.
Frågorna delades i 13 »flockar», af hvilka dock endast svaren pà två
blefvo af Hiärne behandlade och utgifna: »Den korta anledningen o. s.
v. beswarad och förklarad» (1702 och 1706). I »andra flocken,
beswarad och förklarad» finnas flera meddelanden om »jordskott».
18. A. G. Nathorst, Om de äldsta spåren af organiskt lif i vårt
land. Nordisk Tidskrift, Stockholm 18S8.
19. Detta citat syftar på en uppsats af D. Tilas i
Vetenskapsakademiens handlingar 1740: Mineral-Historia öfwer Osmunds-Berget uti
Rättwiks Sochn och Öster-Dalarne.
30. I öfversikt af Kgl Vetenskapsakademiens förhandlingar 1895.
Här redogöres äfven for fossilsamlingens Öde, sedan den kommit i Sir
James E, Smiths och därefter i Linnean Society’s ägo.
31. I Systema naturœ upptages ooliten bland kalkstenarna (icke
bland petrilikaten) och om dess ursprung säges: >Nalum c Cake
toaies-cinte fltutibus maris rohtndatat, d. v. s. den uppfattas såsom en rent
mekanisk bildning.
33. Se härom A. G. Nathorst, Emanuel Swedenborg som geolog.
Geolog. Fören. i Stockholm Förhandlingar. Bd 28 (1906).
33. Pehr Kai.ms Wästgotha och Bohusländska resa förrättad år
I743. Stockholm 1746.
34. De af Linné anförda bäddarne motsvara följande lager (jfr
G. Holm, Kinnekulle. S. G. U. Ser. C. N:o 173. Stockhom 1901)
enligt nu rådande nomenklatur:
a. Sandstertsklefvun = Sandstenslagret.
b. Limstensvallen = Alunskifferlagret. Linné var den
förste (Holm 1. c ■), som härifrån anförde förekomsten af ftinta.
c. Rödstensklefvan. Den gröna »griffelstenen», som Linné
anför såsom denna klefvas understa lager, är enligt Holm = undre
grap-tolitskiffern. Linnés täljsten är = ortocerkalken, men antagligen
på grund af ett skriffel uppgifver Linné, alt den understa bädden af
denna är grå, i stället för röd. I verkligheten har man ju fyra
afdel-ningar af ortocerkalken, som efter färg och ordningsföljd (nedifrån uppåt)
särskiljas såsom undre röd, undre grå, Öfre röd, öfre grå.
d. Gorstensklefvan = Öfre grå ortocerkalk (Holm, 1. c>
e. Höga backar, där Linné icke iakttog fast anstående berg,
utan endast lösa block, måste anses motsvara de aflagringar, som nu
benämnas chasmopskalk, trinucleusskifTer och brakiopodäkiffer.
f. Kråkbärget = öfre graptolitskiffern.
g. Högsta kullen =- diabastäcket (trapp).
Det är sålunda endast ceratopygekalken, mellan alunskiftem och
den undre graptolitskiffern, samt de tre nyssnämnda lagren —
chasmops-kalken, trinuclcusskiffern och brakiopodskiffern — som af Linné icke
uppmärksammats. Betänker man, att han uppehöll sig här högst 3 dagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
