Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
LINNES MEDICINSKA UNGDOMSSTUDIER
blef han tidigt införd i den medicinska praktiken. Denna förmån var
så mycket större, som då för tiden icke ännu i Sverige fanns någon
klinisk undervisningsanstalt för de unga läkarenes utbildning. Det
var tidens sed, att de ynglingar, som ägnade sig åt medicinens
studium, inträdde i tjänst hos äldre läkare, hvilka togo dem med sig på
sina enskilda sjukbesök och på detta sätt småningom införde dem i
deras yrke. Det är Stobaei förtjänst att hafva invigt Linné i den
medicinska konstens utöfning och lagt en säker grund för hans
studier och forskningar på denna vetenskaps område. När Linné hade
lämnat Lund och begifvit sig till Upsala, erinrade han sig med
tacksamhet denna Stobaei välvilja och skrifver därom med saknad:
»Sedan jag nu en tid titat uti therapien efter höglärde hr
professorns rättsinta förmaning, hafver den intet ftillit mig mindre behagelig
än själfva historia natur al i, hälst såsom jag någorlunda fått en liten
anledning af dr Rosén, men har dock ej tillfälle få freqventera
sjukstugan och lära af den svidandes egna mun, såsom fordom. O mi
præteritos gupiter si referat annos, men barndom och visdom följas ej
åth, hinc illae lacrimae».1
Det var hoppet att vinna ännu mera för sin vetenskapliga
utbildning, som drog Linné till Upsala. På grund af de akademiska
konstitutionerna af år 1655 bestod dess medicinska fakultet af två
professorer och en adjunkt, mellan hvilka läroämnena voro fördelade
sålunda, att den förste professorn skulle föreläsa terapi, dietetik, kirurgi
och farmaci, medan den andre ägde att föredraga fysik, kemi,
anatomi, patologi (morbi et signa morborum) och botanik, samt adjunkten
biträda vid öfningarna i de skilda vetenskaperna.2 Öfver den
medicinska fakulteten hade den mångsidige, snillrike Olof Rudbeck
(1630—1702), som redan under sin studietid sysselsatte sig med
undersökningar af lymfkärlen, hvilkas upptäckande lyckades honom,
spridt ett anseende och en glans, som icke förbleknade med hans
bortgång. Den stora anatomiska lärosalen, beräknad för 200 åhörare,
hade under Rudbecks energiska och insiktsfulla ledning blifvit
uppbyggd och en botanisk trädgård, hvars storartade omfång och rikedom
den allra senaste tidens forskningar bragt i dagen, hade af honom
1 De la Gordiska Archivet. IX. Lund 1837, s. 223. •
9 Konstitutionerna stadga: »Ex professoribus medicinæ primus practicus erit,
et ex institutionibus medicinæ quotannis proponet quæ sanitatem tam tuendam quam
restituendam, medendique methodum et media dioetetica, chirurgica et pharmaceu
tica concernunt. — Secundus quotannis trädet physicam, et ex institutionibus me
dicinæ eam partem quæ agit de corpore humano, morbis et signis morborum: atque
ideo anatomicen, botanicen et chymicen, suo quamque modo et tempore, conveni
enter tractabit et juventuti ob oculos ponet.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
