Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
LINNÉS VISTELSE I HOLLAND
Moraeus i hans praktik. Upptagen i Moraei hus, förälskade han
sig i dennes äldsta dotter Sara Elisabeth och vann hennes
till-gifvenhet och kärlek. Såsom villkor för sitt samtycke fordrade likväl
den blifvande svärfadren, att Linné skulle vinna doktorsgrad vid ett
utländskt universitet.1 Här må tillämpas, hvad Linné långt senare
skref till en af sina lärjungar:
»Fa t a tillbjuda oss sällan vår lycka mer än en gång; våga vi dà
taga emot, äro vi lycklige eller olycklige för en gång. Då böra vi se
efter om Gud ämnat oss dertill, som synes af den håg och lust vår
Herre förut har i oss planerat; då han själf gjordt det, är han i stånd
att ställa allt till godt ändamål».2
Af alla länder stod då för tiden Holland på höjden af sitt
anseende, såsom de medicinska vetenskapernas hemland. Framförallt
lockade Boerhaaves världsberömda namn skaror af vetgiriga
ynglingar från alla Europas länder till Leydens lärosalar. Anatomins och
botanikens studium bedrefvos med förkärlek och äfven den kliniska
undervisningsmetoden hade redan tidigt från Italien blifvit öfverflyttad
till Holland. De rika, blomsterälskande holländarne ägde praktfulla
trädgårdar, dit växter öfverfördes från aflägsna världsdelar
erbjudande ett sällsynt tillfälle till forskningar inom blommornas värld. Det
var hit den unge svenske vetenskapsmannen, som snart skulle fylla
hela Europa med sitt rykte, styrde sina steg. Efter att hafva
undergått föreskrifna kunskapsprof och utgifvit en afhandling *Dissertctào
medica, in qua exhibetur Hypothesis Nova de Febriutn Intermittentium
causa*, 24 sid. 4:to, erhöll Linné i Harderwyk den 24/« 1735
medicine doktorsgrad. Det af hans promotor Johannes de Gorter
utfärdade vittnesbördet innehåller bland annat: »För att göra en hvar
veterligt att jag hos Carl Linnaeus, svensk, numera medicine
doktor, funnit en sä framstående erfarenhet och lärdom, icke blott i alla
medicinens grenar, utan äfven i botaniken, att han måste anses för
en af de mest utmärkta medicine doktorer, har jag, under tillönskan
af framgång vid behandlingen af sjuka, icke tvekat att här underskrifva
mitt namn».3
1 Vid den tiden utdelades ännu icke medicinsk doktorsgrad vid de svenska
universiteten, utan det ansågs oundgängligen nödigt för en svensk läkare att förvärfva
sig den i utlandet. Se Otto E. A. Hjelt, Svenska och Finska Medicinalverkets
Historia 1663—1812. Helsingfors 1891, I. s. 466—474.
a I bref till C. P. Th un berg den ,7/4 1771 i Collectio efiistolarum, quas ad
viros illustres et clarissimos scripsit C. à Linné. Edidit D. H. Sto ev er. Hamb.
1792, s. 78.
s Närmare detaljer om Linnes promotion finnas i Th. M. Fries, Unm\
1. s. 207—208.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
