Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 LINNÉ SOM PRAKTISERANDE LÄKARE 1 STOCKHOLM
erhöll tillstånd att å sjukhuset anställa liköppningar, hvilka förut
endast i utomordentliga fall blifvit medgifna eller varit tillåtna. På
Linnés initiativ blef sålunda en viktig principfråga löst.
»Ändtligen har jag, skrifver han, erhållit rättighet att undersöka
liken af dem, som dött å flottans sjukhus, hvilket jag hittills icke
kunnat. Om jag lefver ett år, skall jag lemna svar på frågan om den
närmaste orsaken till febrarna, men icke förr; jag skall icke uppställa
några hypotheser, utan eviga sanningar.»1
Bland Linnés förtjänster om läkekonstens utveckling i sitt
fädernesland måste därföre upptagas dessa hans bemödanden att införa en
vetenskaplig undersökning efter döden af de sjukliga förändringarna
i människokroppen. Från denna tid finner man i de i Sverige utgifna
medicinska arbetena en större rikedom på patologisk-anatomiska
iakttagelser och en klarare insikt i nödvändigheten att grunda
uppfattningen af sjukdomsföreteelserna på kännedomen om de patologiska
rubbningarna i organismen, än i många andra länders till omfånget
rikare litteratur.
Under dessa förhållanden växte Linnés anseende som läkare
dag från dag och hans praktik tilltog i samma mån. Då han af
omständigheterna blifvit införd företrädesvis bland dem, som hyllade det
s. k. hattpartiets åsikter, kallades han på skämt hattarnes arkiater.
Själf berättar han, att förtroendet till honom ökats och hans
inkomster stigit så, att han nu förtjänte sig i Stockholm årligen 9,000 dal.
k. m.3 Att Linné, så högt han äfven ställde den medicinska
vetenskapen, likväl icke var tillfredsställd af sin verksamhet som
praktisk läkare och gärna upphört därmed, framgår ur många hans bref.
Hans håg drog honom oemotståndligt till hans ungdoms kärlek, till
blommornas vetenskap, som nu under hans rastlösa verksamhet fått
vika tillbaka för den praktiske läkarens olikartade göromål.
»Skulle jag komma till Upsala, ville jag helt och hållet afsäga mig
medicinsk praktik och sysselsätta mig endast med växter.»8
Ja, många år senare skrifver ännu Linné:
»Den gyllene praktiken har sin stora dragningskraft, men då man
har två väninnor försvagar den enas kärlek den andras värde.»4
1 I bref till Sauvages den ’V1 174°-
* Egenh. Anteckn. s. 39. — Vid denna tid torde 9,000 dal. k. m. motsvarat
ungefär 1,000 rdr.
* I bref till A. von Haller den "/• 1739.
* Aurea praxis medica multum valet, cumque duae habentur amicae, alterius
vires subtrahit alter amor- i bref till P. D. Giseke den w/i» 1774 (hos Stoever,
s. 112).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
