Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
MEDICINSKA STUDIER I UPS AL A
väcktes äfven hos andra än egentliga medicine studerande håg och
lust att bevista hans föreläsningar. Hvarken före eller efter hans
tid torde någon medicine professor i Sverige haft att glädja sig åt
en så talrik åhörarekrets som Linné. Då föreläsningarna
behandlade systema morborum (patologin) och andra rent medicinska
ämnen, kunde åhörarenas, antal stiga till 50 à 60. Isynnerhet voro
föreläsningarna öfver »diaeten» eller det man i vår tid skulle kalla
den enskilda hälsovårdsläran mycket besökta. Sålunda antecknades
under vårterminerna 1748 och 1756 icke mindre än 144 och 101
åhörare, men »dubbelt flere auditores har jag haft publice än de sig
anteckna låtit» och detta vid ett studentantal af omkring 5 à 6
hundra. Då Linné år 1760 för femte gången föreläste öfver detta
ämne, hade han icke mindre än 239 antecknade åhörare. I
medicinska fakultetens matrikel blefvo under Linnés tid inskrifne endast
344 studerande, men då till hans föreläsningar, isynnerhet de
botaniska och de så mycket omtalade »herbationes Upsalienses», slöt sig
en talrik mängd från de andra fakulteterna, kan man tänka sig,
hvilken vidsträckt lärjungakrets han under sin långa läraretid samlat
omkring sig.1
Med odelad håg och innerlig hängifvenhet ägnade sig Linné
åt lärarekallet. Det var hans lust och glädje att meddela lyssnande
åhörare frukterna af sina forskningar och rikedomen af sitt vetande.
Undervisningen var alltid Linnés käraste sysselsättning, väckandet
af håg och lust för studier hade han uppfattat såsom ett af
universitetslärarens viktigaste åligganden. I anseende till Rosén von
Ro-sensteins vidsträckta praktik och tjänstgöring vid hofvet samt i
följd däraf ganska ofta inträffade frånvaro från universitetet, synes
omsorgen om undervisningen och fakultetens göromål hafva
hufvudsak-ligen hvilat på Linné, som klagade att han icke sällan fick föreläsa
ensam för de blifvande läkarene. Ofta nog måste han till och med
examinera i Rosensteins ämnen och var, såsom den ende
närvarande vid fakultetssammanträdena, den som beslöt och affattade från
fakulteten infordrade utlåtanden. Ja, Linné har under en lång följd
af år med egen hand fört fakultetens protokoller. Härom skrifver han:
»Archiater Rosén kom ena dagen från Stockholm, och andra
dagen reste han till sin gård, så at medicinae studiosi hela terminen ej
hört honom mer än 2 gånger. Det rätt ängslar mig, ty om jag aldrig
så arbetar i mitt, om ej den andra arbetar pà andra sidan lika, så
faller det dock.»*
1 Th. M. Fries. Linné. II. 4- 148.
1 I bref till Abrah. Bäck den M/t 1751.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
