Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 LINNÉS FÖRTJÄNSTER OM SVERIGES FARMAKOPÉ
var likväl icke Linnés praktik och ännu mindre var den
vinstgif-vande. I ett svagt ögonblick skrifver han till Abr. Bäck:
»Det var en olycklig stund jag emottog professionen, hade jag
hållit mig vid auream praxin, hade jag wähl denna tiden ock skolat
försökt något och födt mig wähl»1). »Min bror klagar öfwer att mista
auream praxin på ett par dagar, än jag, som i så många åhr lämnat
den totalt för wettenskapens skull; hade jag anwändt Vsidehl af mitt
arbete därpå hade kanske jag varit practicus och mått wähl. Sed
sero sapiunt Phryges.»1).
Denna korta historiska öfverblick af Linnés sysselsättning
med sjukdomarnas systematik ådagalägger redan det lifliga intresse
han ägnade åt medicinens studium. En närmare utredning i det
följande af Linnés patologiska; system och de till grund därför
liggande teorierna skall, jämte den specialiserande framställningen af
hans praktiska medicinska erfarenheter, ådagalägga, hvilket mäktigt
inflytande hans lärare- och författareverksamhet för en lång tid framåt,
ja i visst hänseende ända till vår tid utöfvat på den svenska
läkarebildningen.
Det ges äfven andra områden af den medicinska vetenskapen,
där Linnés snille, kunskaper och rastlösa flit verkat fruktbärande.
Framförallt kan det sägas om den s. k. Materia medica eller
läkemedelsläran, som han riktade icke blott med talrika iakttagelser af
bestående värde, utan hvars ledande grundsatser han på ett originellt
och snillrikt sätt utvecklade. Denna den praktiska medicinens
oskiljaktiga medhjälparinna skapade öfverallt, där ett ordnadt
medicinal-väsende börjat införas, särskilda efter förhållandena i olika länder
lämpade farmakopéer. Till och med enskilda större städer äflades
vid den tiden med att äga en sådan codex. Sålunda utkom Sveriges
första farmakopé *Pliarmacopoeja Holmienszs» 1686 (på magistratens
bekostnad). Då man i växtriket sökte och trodde sig finna de
viktigaste och mest verksamma läkemedlen, utgjorde, innan kemin i
deras beredning funnit ett nytt vinstgifvande falt för industriellt förvärf,
den farmaceutiska botaniken grundvalen för farmakopéen, hvars
huf-vudsakligaste del upptog de växter, hvilkas medicinska nytta mer
eller mindre allmänt erkändes. Att Linné med särskild förkärlek
skulle sysselsätta sig med materia medica och i ständigt
återkommande föreläsningar däröfver göra de unga läkarene förtrogna med
sina farmakodynamiska åsikter, hvarpå hela hans terapi stödde sig, är
själffallet. Det är från denna tid det allmänna intresse och den special-
1 I bref den l0/« 1756.
* I bref den w/i» 1761.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
