- Project Runeberg -  Carl von Linnés betydelse såsom naturforskare och läkare : skildringar utgifna af Kungl. Vetenskapsakademien i anledning af tvåhundraårsdagen af Linnés födelse / I. Carl von Linné såsom läkare och medicinsk författare /
37

(1907) [MARC] Author: Otto Hjelt, Einar Lönnberg, Christopher Aurivillius, C. A. M. Lindman, Alfred Nathorst, Hjalmar Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LINNÉS FÖRTJÄNSTER OM SVERIGES FARMAKOPÉ 37

kunskap i ämnen, berörande materia medica, som fortlefvat hos
Sveriges läkare och apotekare, måste härledas. Men icke blott
undervisningen vann därpå. Äfven den praktiska medicinen hade däraf
ovärderligt gagn, hvilket längre fram skall närmare ådagaläggas.

Att Linné redan tidigt sysselsatte sig med hvad han sedermera
kallade »Materia medica» och idkade specialstudier i detta ämne,
ser man däraf att han under sin studenttid samlade dithörande
uppgifter i en ännu bevarad handskrift »Caroli Linnæi Pliarmacopoea
Holmiensis, in qua Medicamenta simplicia, quae in officinis
PJtarma-ceutis Sueciae prostent, Systemaiice secundum Regna j Naturae
recen-senlur>.x Bristerna i den gällande svenska farmkopéen hade
emellertid blifvit allt mer och mer i ögonen fallande, genom såväl
saknaden af nyare i bruk komna läkemedel som bibehållandet af en
stor mängd onyttiga, rent af vidskepliga ämnen. Under det Linné
utarbetade sin * Materia medica* (1749), hvarom närmare längre fram,
trädde dessa brister allt mera i dagen. Han fäste Abr. Bäcks
uppmärksamhet därpå och tillade »min broder, som är den endaste
i collegio medico, som något kan giöra, borde raffinera
pharmaco-péerne».3

Medelst k. brefvet af den 3%0 1752 anbefalldes Collegium
me-dicum att besörja »en ny Apothecareboks eller Dispensatorii
inrättande, såsom i alla andra wäl bestälde Riken och samhälden skiedt
är, sedan wettenskaperna kommit ur deras förra mörker.» Till en
början utkom 1757 endast collegii medici »Underrättelse om några
ändringar i Stockholmska pharmacopéen», medan den egentliga
omarbetningen drog allt mera ut på längden. Af hans bref till Abr.
Bäck ser man, att Linné tog en mycket verksam del i
utarbetandet af den nya farmakopéen och kraftigt bidrog till det utmärkta
släck, hvari den slutligen utkom 1775.*

Tvenne Linnés åsikter belysande bref till Abr. Bäck må
här meddelas:

»Tvenne nätter använde jag på papperet, ty jag hade ej tid om
dagen, därföre blef det hastigt skrifwit Wille min bror låta renskrifva
det tydeligen och sända mig det under ferierna på ett par dagar, så
skulle jag nogare gå igenom och se till att intet något glömdes, ty
man bör ej förgiäta något essentielt. Tycker nu Bror att något kunne
uteslutas, så låt oss i tida därom correspondera.»4

Ytterligare skref han den M/u 1773:

1 Th. M. Fries, Linné II, s. 174.

1 I bref den *»/io 1749.

* Otto E. A. Hjelt, Svenska och Finska Med. Verkets Hist. III, s.

491-497-

4 I bref den w/i* 1761.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:25:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linne200ar/linnelak07/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free