Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINNÉ OCH VETERINÄRVETENSKAPEN
39
till Sauvages: »Jag har denna sommar fortsatt min undersökning
om hvilka växter hornboskapen äter och hvilka den försmår eller
undviker, ett arbete, som jag tror äga grundläggande betydelse för
sä väl den enskilda ekonomin, som sjelfva boskapsskötseln».1
Linné upptog detta ämne kort därpå i en akademisk af
handling *Pan suecicus* (1749).2 Flere af hans lärjungar fortsatte och
utvidgade dessa undersökningar och vi finna talrika iakttagelser i
ämnet, införda af dem i olika tidskrifter och i Svenska
Vetenskaps-Akademiens handlingar. Här må erinras om J. O. Hagströms
anmärkningsvärda af akademien utgifna skrift om *Pan apuvi eller af
handling om de orter, af hvilka bien hämta deras Honung ock vax»
(1768).»
På grund af den erfarenhet Linné förvärfvat sig under sina
vidsträckta resor, blef hans yttrande i frågor rörande veterinärkonsten
icke sällan af myndigheterna infordradt och hans utlåtande blef
vanligen bestämmande för de vidtagna åtgärderna. I ett bref till
Vetenskaps-Akademiens sekreterare P. Elvius skrifver Linné:
»Jag igenskickar Tankarne angående boskapssjukan; jag kan undra,
hvem som skrifvit dem. Det är att förstå all ting a priori eller vara
lärd ex cathedra, det är att resonera lárdt om det, man ej förstår.
Han har aldrig läst, hvad gamle C el sus fordom sade, neml. non post
radonem medicina inventa est, sed post inventam medicinarn ratio
quae-sita est.
Inte är boskapssjukan slägt med hästsjukan, utan så differente som
häst och ko.
Dock tillstår jag, att Baron Cederhjelms beskrifning på hästsjukan
skulle [jag] vara med [om] att tryckes, allenast man ej söker lämpa
henne till boskapssjukan, som är så olika, som natt och dag. Men
Baron Cederhjelm beskrifver artigt hästarnas sjuka, som är en angina
contagiosa.
1 I bref den "/n 1748.
9 En omarbetning däraf är tryckt i Linnés Amoeti. acad. II, Holmiae 1762,
s. 203, 241 och ytterligare (af P. G. Tengmalm) i K. Patriotiska Sällskapets
Hus-kdllsjoumal 1779—17^° samt slutligen afj. Chr. Schreber införd i A mom. acad.
X. Erlang. 1790.
• Af denna skrift blef Linné så intagen att han den **/io 1768 skref till
författaren: »Jag har läst 8 gånger Herr Doctorns Pan Apum, som Hr Doctom täckts
sända mig: jag kan tillstå utan skrytande, att den är en juvel Hr Doctorns
alldeles nya rön, korta och sinnrika skrifsätt, rediga tankar och slutsatser göra, att den
skall hafva sten till hjerta, som ej rörs och far affection för boken, ehuru grof
läsaren vore. Hr Doctorn har med detta enda grafvit sitt namn så djupt i tidens
hälleberg an inga tidens omskiften kunna det utrota. Jag gratulerar Herr Doctorn
till odödligheten.» Ew. Ährling, C. von Linnés Svenska arbeten. \ (1879), s. 403.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
