Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINNÉ OCH KIRURGISKA SOC1ETETEN
47
ner, hvilka erhöllo undervisning, en hvar af sin mästare. I Stockholm
hade, hufvudsakligen efter franskt mönster, bildat sig en sådan
korporation, som slutligen erkändes såsom statsinrättning och 1717 erhöll
namn af Kirurgiska societeten} Denna förening af kirurger tillkom,
att inom sig ordna undervisningen och den fordrade därför såsom
ett oeftergifligt villkor af en hvar, som ville erkännas tillhöra
föreningen och åtnjuta dess privilegier, att hafva genomgått de bestämda
läroåren och de skilda graderna. Öfverdirektören för kirurgin i riket
var chef för denna korporation, hvilken i öfrigt icke ansåg sig lyda
under Collegium medicum. I medlet af förra århundradet stod den
kirurgiska societeten i Stockholm på höjden af sitt anseende genom
de utmärkta män, hvilka stått i spetsen för densamma och ledt dess
angelägenheter: Ewald Ribe, S. Schiitzer, H. Schiitzer (adlad
Schiitzercrantz) och N. Ramström. Under inflytande af flere
till kirurgiska societeten hörande män, hvilka icke sällan utöfvade en
mycket vidsträckt praktik i Stockholm och af hvilka äfven några
erhöllo säte och stämma i Collegium medicum, gynnades de rent
praktiska, empiriska studierna i motsats till de akademiska. Denna
»chirurgorum turba», ville Linné aldrig erkänna. Till och med de
utmärkelser, som tillföllo en och annan af den kirurgiska skolans
främste män, grämde honom på det högsta. Han skrifver härom
till Abr. Bäck:
»Gud förlåte den, som förledt wår nådigsta öfverhet att giöra en
chirurgus till Archiater.2 Han har aldrig warit öfwerheten trogen och
jag har i alla tider aldrig hört det exemplet skedt i werlden, ej engång
i Frankrike, där Chirurgi så segrat hos sin öfwerhet. Ändamålet af
den, som rådt öfwerheten här till, kan jag ej se warit något annat, än
på engång giöra hos alla medicos ett kallt hierta för öfwerheten och
de hafva influence hos de mäste i riket. Kan intet min broder råda
öfwerheten att giöra honom till Cammarherre, så får han detsamma,
men öfwerheten slipper påfölgden? Jag ligger sjuk på sängen och
skrifver detta.»8 — »Gud gifwe konungen gjort Schytzer till Riddare ja
Seraphimer, så hade det aldrig så mycket skadat medicinen, nu hafwa
chirurgi fått den hedern de aldrig fått och den comparation med
medias. Med ett ord, medicinen har fått sin starkaste puff hos oss, som.
nästan aldrig repareras. Jag hade icke velat att deras Maj:tr skolat
haft detta i sin historia, ty alla nationer undra därpå.»4
1 Dess historia finner läsaren i nyssanförda arbete. I. s. 215—338.
* Denna utmärkelse hade nämligen kort förut tillfallit dåvarande
öfverdirektören för kirurgin Herman SchÜtzer.
* I bref den "°/n 1753.
* I bref den f,/n 1753.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
