Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
LINNÉ OCH KIRURGISKA SOCIETETEN
Den tidens kirurger (mästerfältskärer och faltskärsgesäller) voro
och förblefvo för Linné en skråförening af uteslutande empirins män,
ett manuelt biträde åt den vetenskaplige läkaren. Han skrifver därom
till Abr. Bäck:
»Hela ställningen af närvarande statu medico är trasslad och har
gjort oändlig confusion. Herrar Assessores afrida att studera
acade-mice, säga säkraste vara att endast gå i Nosocomio Holmensi och
blifva medici sådane, som præsterna i ett stift, som så snart de blifVit
studenter, gifva sig til huspræster, meritera och söka befordran, att
præsterna der blifva wärre, än munkar. M. k. Br., som studerat
aca-demice, vet sjelf, huru wettenskaper räcka hwar andra handen. Men
saken är på många sätt trasslad att hon ej kan upplösas, utan på det
sättet Alexander upplöste gordium; där af är nu oredan med
chirur-gis och pharmacopaeis och med hela medicinska wärket. Chirurgi och
Pharmacopaei blifwa lifmedici, doctorerne måste gapa och se på. Huru
skall faculteten röra sig, då hon ser emot sig ett helt systeme anlagt
att sig undergräfva. Wij söka giöra wår tjenst det bästa wij förmå,
att wij hafva godt samvete, för öfrigt måste wij låta dantsen gå.»1
Undervisningen vid universiteten hade emellertid närmast i följd
af Rosenstein, Linnés och Eberhard Rosenblads (i Lund)
verksamhet förvärfvat sig ett så allmänt erkännande, att den
kirurgiska societetens vidtgående planer att genom öfverallt i landet spridda,
af staten aflönade och af faltskärerne själfva utbildade s. k. kirurger
öfvertaga sjukvården på landsbygden, misslyckades. Om dessa
planer haft framgång, skulle de för en lång framtid hämmat läkekonstens
utveckling i Sverige och Finland och därmed förnedrat den till en
yrkesmässig rutin. Linné understödde därför på det varmaste
Colle-gium medicum i denna ihärdiga kamp för en vetenskaplig
läkarebildning och dess berättigande.2
Mer framsynt än någon af sina samtida bland universitetslärare
och coUegii medici ledamöter, insåg Linné att kirurgins studium för
att blifva fruktbärande, bör hvila på vetenskaplig grund. Efter det P.
Hamnerin till K. Maj:t 1741 inlämnat en mycket omtalad, från
olika håll skarpt kritiserad skrift om införande af undervisning i
kirurgi vid universiteten,8 höll Linné vid en promotionsakt den *Vio
1747 ett tal *de chintrgiae fundamento ex medicina* (om den
medicinska vetenskapen såsom grundval för kirurgin). Ja, vid frågan om
det akademiska sjukhusets i Upsala ombildning 1758 föreslog han,
1 I bref den ™lz 1764.
7 En utförlig skildring af den långvariga, bittra striden vid adertonde seklets
midt emellan collegium medicum och kirurgiska societeten finnes i ofvananförda
arbete: Svenska och Finska Medicinalverkets Historia. I, s. 28$—-31$.
• Anf. arbete, s. 487—496. »Förening af medicinska och kirurgiska studier».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
