Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5»
LINNÉS ALLMÄNNA MEDICINSKA ÅSIKTER
går i frö (granulatur). Växternas andra konstituerande del är
korti-kalsubstansen, som drager till sig näringsämnen, förarbetar safterna
och underhåller medulla, som icke på annat sätt kan näras. Emedan
medulla har vid aflelseprocessen en från kortikalis skild uppgift, så att
den förra hos växten tydligt framgår ur den kvinnliga (feminina) delen,
men den senare ur den manliga, så kunna vi icke undgå att äfven hos
djuren under en likformig utveckling finna samma naturens lag.»1
På grund af jämförande iakttagelser öfver växtlifvets utveckling
och med stöd af förhållandet hos hybrida växter tror sig därför
Linné kunna uttala den tanken, att medullarsubstansens bildning
tillhör honplantan och kortikalsubstansens hanplantan. Vid den hybrida
växtbildningen återger nämligen den nya växten hanplantans stam
och blad, d. v. s. plantans yttre utseende (larva plantae), medan
frukti-fikationen däremot bär honplantans form. Samma förhållande trodde
Linné sig återfinna hos djur (närmast hos bastarder, kroaseradedjur),
i det att kroppens yttre delar såsom gestalt, hår, färg m. m. påminna
om fadren (systema corticale a patre), lynne och böjelser däremot
erinra om modren (systema nervosum a matre), »ehuru», tillägger han,
»jag icke förstår huru dessa föreningar uppstå.»3
Denna Linnés originella uppfattning af organismens
sammansättning af en medullar- och en kortlkalsubstans är för honom
alldeles egendomlig och torde mig veterligen icke vara uttalad af någon
samtida forskare. I den akademiska afhandling *Generatio ambigena*
(*759)i där han närmare utvecklar denna sin tanke, åberopas icke
heller någon annan författare till stöd för densamma.8 Att detta
1 »In dissert. »De Generatione ambigena» (1759) dcmonstrare
voloquodsub-sttntia cerebri, medulla spinalis et systema nervosum a matre prodeat; corpus vero
vasculosum et fibrosum a patre; et quod idem est in regno vegetabili, substantia
medullaris a planta fe mina, corticalis a planta mare», i bref till Sau va ges den
w/u 17S9.
* »A posteriori hoc manifestum est, sed quomodo hoc flat, altioris indaginis
est, quod nullus hodie explicet, si non summus Sauvagesius». Om sig själf
ytt-rar han vid behandlingen af denna fråga: Ego interim fungar vice cotis, qui acuit,
exsors ipse secandi (jag själf må tjänstgöra endast som en brynsten, som hvässer,
men icke själf kan skära). Jfr Linnés Egenh. Anteckn. s. 201.
* I Cammentarii de rebus in Scient. Naturali et Medicina ges t is, secundæ
decadis supplem. 1, (1772) pg. 3 börjar den enda redogörelse för Linnés i denna
afhandling uttalade åsikter om generationsprocessen, som förf. funnit i litteraturen, med
följande ord: »Cum cl. auctori non placuerit ob difficultatem rei et veterum
generationen! æquivocam, et recentiorum univocam sic dictam, assumendi ac defendendi,
ad novam planeque singularcm theoriam hujus rei cogitando pervenit. Cum enira
analogiam summam certe inter vegetabilia et animalia inveniret, summo cum studio
disquisivit, annon ex comparatione structuræ utriusque ad originem vitæ seu
gene-rationis negotium concludere liceat.»
—*’-’r- *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
