Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINNÉS PATOLOGISKA SYSTEM
63
Det patologiska system, enligt hvilket Linné uppställde de
olika sjukdomsformerna, är, såsom man lätt finner, äfven af
utpräg-ladt symtomatologisk natur. Endast febrarna, hvilkas olika
uppkomstsätt nyss antyddes och för hvilka en annan indelningsgrund blifvit
vald, äro ordnade dels efter deras utbredningssatt, dels efter den
särskilda karaktär, de under sitt förlopp antaga. De
exanthema-tiska febrarna (I) indelas sålunda i cantagiosi (pestis, variola,
pe-techia eller fläckfeber m. m.), sporadici (oiiliaria, aphta) och solitarii,
medan de kritiska febrarna (II) däremot efter sin typ sönderfalla i
conänmtts (synocha, lenta), intermittentes (quotidiana, tertiana,
quar-tana, duplicana, errana) och exacerbantes (amphimerina, tritaea,
hemi-tritaea m. m.). Till febrarna hänföras äfven de akuta inflammationerna
och i denna grupp återfinner man ett försök att ordna dithörande
sjukdomar efter de olika organer, däri de uppträda. Linné indelade
nämligen de phlogistiska febrarna (III, inflammationerna) i
metnbra-nacei eller sådana, som angripa de serösa eller mucösa hinnorna,
såsom phrenitis eller meningitis, pleuritis, enteritis ni. m., och parenchy-
IV. Spasmi. Contractio invita, constans vel interpolata, musculorum
or-ganis loco motivis, non vitalibus, inservientium.
V. Anhelationes. Agitatio invita, defatigans, musculorum pectoris, undc
respiratio diffidlis, frequens, sine febre acuta.
VL Debilitates. Impotentia clare et distincte sentiendi, appetendi,
con-sueta vi artus organave movendi, nec non imaginandi, vigilandi, etc.
VII. Dol öres. Cujusvis experientia cognoscendi, nulla definitione distincte
explicabiles sunt.
VIII. Vesaniae. Character est imaginationis, judicii, voluntatis, etc.
de-pravatio.
IX. Fluxus. Character est ejectio fluidorum aut contentorum, quae
quan-titate, qualitate, desuetudine no täta bilis est.
X. Cachexiae. Coloris, figurae, molis in corporis habitu depravatio.
Dessa tio klasser sönderföllo i 44 ordningar och 314 släkten eller
sjukdomsnamn. Linné har 11 klasser, 37 ordningar och 325 sjukdomsnamn.
I Sauvages’ Nosologia methodica finnas äfven tvenne andra förslag till
ordnande af den systematiska sjukdomsläran, näml. »Classes morborum aetiologicae» i
25 grupper och »Methodus anatomica morborum» i nio klasser. Men hvarken
Sauvages eller Linné gäfvo åt den anatomiska principen någon praktisk tillämpning.
Vid frågan om det inbördes förhållandet emellan Sauvages’ och Linnés
patologiska system, kan förf. icke underlåta att erinra om Prof. Johan Haartmans
arbete >Sciagraphia morborum*, utgifvet i disputationsform, Åbo, 1779—1781, 483 s.
8.0, hvilket äfven innehåller ett försök till sjukdomarnas systematiska uppställning. I
denna skrift söker Haartman mildra den för långt gående så väl systematiseringen
af sjukdomsgrupperna, som specialiseringen af sjukdomssläkter och arter.
Haartman har med begagnande af Sauvages’, Linnés, Vogels, Cullens och Sågars
skrifter åtnöjt sig med endast 8 klasser, 24 ordningar och 205 släkter, och meddelar
tillika diagnoser, synonymik och sjukdomsbehandling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
