Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
LINNÉS PATOLOGISKA SYSTEM
matici, hvilka utveckla sig inom organerna, såsom peripneumonia,
hepatitis, nephritis o. s. v. Äfven phlegmone räknas till denna
grupp.
Efter att sålunda hafva afskilt febrarna som en stor säregen
grupp, använde Linné såsom indelningsgrund för alla öfriga sjukdomar
de tre hufvudkategorier, under hvilka han, enligt hvad ofvanföre
blif-vit framställdt, ordnade de patologiska företeelserna, nämligen
nervsystemet, kroppens vätskor (fluida) och fasta beståndsdelar (solida). Till
nervsystemet höra IV. morbi dolososi, V. mentales, VI. quietales och
VII. motorii. Vätskorna antingen minskas, eventuellt upphöra (VIII.
morbi suppressorii) eller ökas (IX. morbi evacuatorii). De fasta
delarnas sjukdomar äro antingen inre (X. morbi deformes) eller yttre
(XI. vitia).
Dessa nu anförda sjukdomsgrupper omfatta en mängd
symtomatiska lidanden, hvilka upptagas såsom själfständiga
sjukdomsformer. Sålunda innehåller den fjärde klasssen * Morbi dolorosn
»de sjukdomar, som hafva någon besynnerlig värk utan feber, utan
evacuationer, ryckningar eller convulsioner.»1 De äro »intrinseci»
såsom cephalalgia, hemicrania, odontalgia, dolor pleuriticus m. m.
eller »extrinseci» såsom arthritis, rheumatismus, pruritus. I den femte
klassen *Morbi mentales* Ȋr perceptionen angripen och laederad,
hvarunder inbegripas alla de sjukdomar, där animæ functiones,
judi-cium, imaginatio et voluntas äro depravatæ». Ordningarna äro
»ide-ales» (delirium, mania, melancholia), »imaginära» (phantasma,
hypo-chondriasis), »pathetici» (satyriasis, erotomania, rabies, hydrophobia,
anxietas).
Densjätte klassen bildas 2Å»Morbi quietales* (förut af Linné
kallade soporost]. De kännetecknas genom en »imminutio,
reso-lutio, cessatio et privatio virium sensationum vel motuum, aut in toto
corpore v. in aliqua ejus parte». »Nerverna äro ställda i vår kropp,
1 Dessa definitioner äro hämtade ur handskrifna anteckningar vid Linnés
föreläsningar 1752 och 1758, bevarade i Svenska Vet. Acad. bibliotek. — I de
svenska biblioteken finnas äfven andra af Linnés lärjungar efterlämnade, mer eller
mindre pålitliga notiser från hans föreläsningar i patologi, och Th. M. Fries
meddelar (anf. arb. II. s. 218), att bland manuskripterna i Linnean Society finnes ett
mycket vidlyftigt originalt verk af Linné, kalladt »Sys tema morborum*y hvartill
grunden lades redan under hans första läraretid och hvari han sedan in på ålderns
dagar inskref sina iakttagelser och idéer. Omarbetningen af de tid efter annan
återkommande föreläsningskurserna förklarar, hvarför Linné under årens lopp
införde i sitt patologiska system så många förändrigar med afseende å
sjukdomsklassernas omfattning och begränsning, liksom i sjukdomssläkternas antal, indelning
och omflyttning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
