- Project Runeberg -  Carl von Linnés betydelse såsom naturforskare och läkare : skildringar utgifna af Kungl. Vetenskapsakademien i anledning af tvåhundraårsdagen af Linnés födelse / I. Carl von Linné såsom läkare och medicinsk författare /
81

(1907) [MARC] Author: Otto Hjelt, Einar Lönnberg, Christopher Aurivillius, C. A. M. Lindman, Alfred Nathorst, Hjalmar Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LINNÉ OM SPÄDA BARNS VÄRD

8l

kärlen (obstmctio vasorum) och i följd däraf phlogistiska febrar,
pleu-ritis, peripneumonia m. m.l Linné utgår från den förutsättningen,
att de små kärlen, hvilka omspinnas af nerver, utvidgas vid en
inflammation så starkt, att de i följd af blodets häftiga påträngande
a tergo lätt brista och inflammationen öfvergår i gangræn. Om de
re-sorberande kärlen äro overksamma, uppstår hydrops och om
kroppens silapparater (colatoria) icke i tillräcklig mängd uttömma vätskorna
har man att frukta anasarca.’

Linné skref en af handling om nödvändigheten för mödrar att
amma sina barn och betonade vikten däraf för dessas hela utveckling.8
Hos kvinnor af olika kroppskonstitution är mjölkens beskaffenhet
olika, emedan brösten utom mjölkpartiklarna draga till sig ur
blod-massan äfven andra beståndsdelar, hvilka kunna förändra mjölkens
natur. När barnet öfverlämnas åt en främmande kvinna att
uppfödas, förändras dess näring och ett särskildt inflytande på den
nyfödda skall icke dröja att visa sig. Då lägges icke blott grunden
till barnets hälsa (stamina valetudinis), * utan äfven till dess
temperament, hvilket sedermera knappt kan förändras.5 Det är därför
icke att undra på, om barnet liksom i arf mottager af amman vissa
egenheter i lynne och sinne. Linné anser, att en ammas mjölk
icke sällan försämras genom det för dessa kvinnor främmande
lef-nadssätt och det ofta stillasittande lif, hvartill de tvingas. Han säger
sig hafva funnit större nytta däraf att låta en amma hvarje dag röra
sig ute i fria luften eller företaga annat kroppsarbete före måltiden,
än af alla läkemedel. Den i Västerbotten öfliga seden att uppföda
späda barn ibubuloi (medelst horn) finner Linné vara en viktig
orsak så väl till den ovanliga fruktsamheten hos kvinnorna som till den
stora dödligheten bland barnen i denna del af landet. I den hos
de högre stånden härskande benägenheten att låta sina barn
uppfödas af ammor söker Linné en förklaring, hvårföre många
familjer vansläktas, förslöas och förlora för dem utmärkande
kropps-och själsegenskaper.6 Utan tvingande skäl bör därför aldrig en

1 Spiritus frumenti (1764).

* De effectu et cura vitiorum diaeteticorum generali (1766).

1 Nutrix noverca (1752). — Denna af handling finnes öfversatt på franska
och införd i *Les Chefs dOeuvres de Mr de Sauvages, träd. par M.J. E. G***.»
Tom. II, sidd. 213—244, à Lyon 1770.

4 Liberi cum a utero, tum ab uberibus stamina valetudinis repetunt.

* Samma tanke uttalas ytterligare i »Fundamenta valetudinis» (1756).

* »Hic causa, cur nobiles degenerent, acutissimi hebescant,
temperamentum-que corporis optimum plures amittant, nec non quod plurimi infantes, dum primum
essc inceperunt, tssc desierint.»

HjeU, Linné som làkare. 6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:25:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linne200ar/linnelak07/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free