- Project Runeberg -  Carl von Linnés betydelse såsom naturforskare och läkare : skildringar utgifna af Kungl. Vetenskapsakademien i anledning af tvåhundraårsdagen af Linnés födelse / I. Carl von Linné såsom läkare och medicinsk författare /
96

(1907) [MARC] Author: Otto Hjelt, Einar Lönnberg, Christopher Aurivillius, C. A. M. Lindman, Alfred Nathorst, Hjalmar Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

96

LINNÉ OM ÖGONSJUKDOMAR

enligt Linné på begagnandet af födoämnen, hvilka bilda syra i
kroppen. Liksom malört, blandad till en syrlig dryck, under
sommaren minskar den sura smaken, säger han sig under sin praktiska
verksamhet hafva funnit Essentia Ab9inthii, användt längre tid, vara ett
utmärkt medel mot sten. Vin och andra syrliga drycker böra tillika
undvikas.l

Röda och inflammerade ögon behandlas af allmogen, enligt
Linnés uppgifter, medelst dekokt på Pyrola uniflora, hvarmed ögonen
tvättas eller ock tuggas växten och ögonen fuktas sedan med saliven;
»jag har sett däraf en underbar verkan».a Af hans egna
meddelanden finner man, att Linné utom annan praktik äfven
behandlade ögonpatienter. Redan tidigare hade han gifvit råd åt
Sauva-ges själf för hans ögonsjukdom och skrifver: »Jag beklagar
innerligt att edra ögon äro sjuka. Utan tvifvel kännen Ni den formel,
hvarmed jag och mången annan botat en mängd sjuka ögon och som
aldrig plägar slå fel. Ehuru jag icke betviflar, att Ni kännen den
formeln, liksom alla andra, beder jag dock att Ni mån försöka den.
Därmed har jag botat nästan blinda.»’

Af de olika medicinska vetenskaperna var det drogkännedomen
och farmakodynamiken eller, såsom de äldre läkarene benämnde dem,
materia medica, som Linné framför allt med förkärlek
bearbetade. Det nära sammanhang, i hvilket botaniken och farmakognostn
stå till hvarandra, gör det förklarligt, hvarföre flertalet af hans
medicinska arbeten omfattar just denna sida af vetenskapen. De flesta af
hans af handlingar inom farmakologins område innehålla noggranna
botaniska beskrifningar på de örter, hvilkas användande inom
medicinen utgör föremål för ämnet. Tillika lämnas icke sällan uppgifter

1 De generatione calculi (1749).

* I bref till Sauvages den M/s 1754.

8 Denna formel är på originalspråket följande:

»R. a. Albumina ovorum n:o 3, ad duritiem cocta, et a membranis omnibus
decorticata, eaque ad minutissima frusta dissecta:

C. dein, Larg. Syll. (s. Eyll) anmatic, u:o XVIII, ope mortarii redacta in
pulverem pastacaeum: G. tum vitrioli albi 3;;,

Misce haec omnia (a’, c. z.), ope mortarii, in pastam; stent dein per horam
V* intacta; exprimentur demum per linteum, collectus liquor servetur, qui collyrium
nostrum est.

Immergas oculos, aliquoties de die.» I bref till Sauvages den s/n 1747. —
Senare skrifver Linné i sina Egenh. Anteckn. s. 204: »Sauvagesium pauds ame
obitum annis lippum, ut vix legeret librum, curavit Linné infuso
Caryophyllo-rum, ut ipse in literis fatetur: Tibi debeo oculos meos.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:25:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linne200ar/linnelak07/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free