Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*3o
LINNÉ OCH ALLMÄNNA HÄLSOVÅRDEN
förstod att tillvinna dem. Hans föredrag öfver dessa ämnen väckte,
i följd af deras mångsidighet och rikedom på träffande bilder ur det
dagliga lifvet, den allmänna uppmärksamheten på många hittills
förbisedda, för hälsovården ytterst viktiga sanningar. Linnés
föreläsningar spredo bland Sveriges läkare ett intresse för och en insikt i
hygienens läror, hvilka äro högst anmärkningsvärda. Flere af dess
mest framstående målsmän för den medicinska vetenskapen, såsom
Abr. Bäck, David Schulz von Schulzenheim, C. H. af Hjärne,
J. G. Wahlbom, Nils Dahlberg, J. L. Odhelius m. fl., af hvilka
de flesta varit hans lärjungar, offentliggjorde sedermera skrifter af
högt värde inom den allmänna hälsovårdens område, hvarigenom
äfven den stora allmänheten lärde sig inse vikten af dess fordringar.
Medan den hygieniska vetenskapen ännu i de stora kulturländerna
var ouppodlad och tillbakasatt, kan den medicinska litteraturen i
Sverige uppvisa icke så fa skrifter på detta falt. Med tacksam
vördnad finna vi, att det frö, som af Linné blef nedlagdt i den svenska
läkarebildningen, utvecklat sig och burit rika frukter.
Dietetiken eller läran om människans naturenliga lefnadssätt
stöder sig, enligt andra äldre läkares och Linnés åsikt, på sex
huf-vudvillkor (res non naturales), nämligen frisk luft, kroppsrörelse och
Åvila, vakande och sömn, kroppens uttömningar samt själens affekter
(sinnesrörelser)} »Om vi beständigt, säger Linné, vore sådana, som
nyfödda friska barn äro, uti hvilkas kropp all ting balancerar mot
hvarann, och sedan ej med diæten upphäfde denna balance, så vore
därmed all orsak till sjukdom undanröjd. Ty sjukdom uppkommer
endast af excessu rerum non naturalium. Fel emot dietetikens
regler blifva sällan ostraffade och botas endast genom sina contraria»2
I noggrann öfverensstätnmelse med sina ofvan före skildrade
patologiska och terapeutiska teorier, utgick Linné äfven vid
framställningen af dietetikens läror från samma allmänna satser och sökte
genomföra dem på hälsolärans område. Sådana satser äro följande
uttalanden. Luften verkar på vår kropp genom värme och köld.
Kölden gör fibrerna styfva (solida rigida) och vätskorna mera
salt-artade (fluida muriatica); värmen däremot framkallar slapphet i de
fasta delarna och befordrar bildning af limämne (gluten). Varmt
klimat gör fibrerna mjuka (fluxas). Värme »affaiblerar» och framkallar
obenägenhet att tänka, arbeta och anstränga sig. Ju mjukare fibrerna
äro, desto hastigare öfvergå de till en viss grad af klibbighet (oritur
1 De effectu et cura vitiorum diaeteticorum generali (1766). Nästan samma
tankar uttalas i af handlingen: De medico sui ipsius» (1768).
* Föreläsningarna öfver Clavis medicinæ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
