- Project Runeberg -  Carl von Linnés betydelse såsom naturforskare och läkare : skildringar utgifna af Kungl. Vetenskapsakademien i anledning af tvåhundraårsdagen af Linnés födelse / I. Carl von Linné såsom läkare och medicinsk författare /
233

(1907) [MARC] Author: Otto Hjelt, Einar Lönnberg, Christopher Aurivillius, C. A. M. Lindman, Alfred Nathorst, Hjalmar Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NOTER

»33

hjärnan, kunna förklaras. Detta electricum är det första och äfven
det nödvändigaste till medullæ uppehållande och näring, så att vi
det förutan icke kunna lefva. Vi hämta det med lungorna utur
luften medels respiration (luftens syre var då ännu icke kändt), om vi
skola kunna lefva. Detta ämne åstadkommer ynglingens munterhet
och styrka, ålderdomens svaghet och dvala (torpor), den förra
depen-derar af dess ymnighet och den senare af dess brist.

Själfva lifvet, som har sitt säte i medulla, är liksom en
elektrisk eld, som brinner in infinitum. Växterna isynnerhet gifva
exempel på en sådan fortsatt utveckling, t. ex. en pil, hvilken så ofta
man skär af en gren och sticker den i jorden, strax bildar ett nytt
träd. Vore ej medulla hos människan inskränkt inom cortex, d. ä.
ben m. m., så skulle hon oändligen och utan afbrott eller söndring
utveckla sig och producera nya animalia sui similia. Men emedan
henne detta ej tillåtes, så tvingar hon sig ut, där öppning är, går
till genitalia och ger dem under parningsåren förmåga till deras
funktioner.

Lifvet hos människan visar sig som känsel, tanke och rörelse
(vita sentiens, cogitans och movens). Lifvet har ofelbart sitt säte i
medulla oblongata, ty allt det öfriga kan åtminstone lindrigt læderas
utan lifvets förlust, men aldrig denna. Vita sentiens och movens
äro ofta af mycken likhet. Vita cogitans är den första driffjädern
till rörelse och utöfvar sitt välde genom nerverna, hvilka likväl icke
alltid bero af vår vilja, ty då skulle vi kunna moderera t. ex.
pulsen etc, som dock är omöjligt. Häraf synes, att en annan makt,
ett annat Ens, skildt från tanke och vilja, bestämmer sådana
aktioner. Hjärnan och hjärtat synas hafva mycken likhet och förening,
emedan de i så hög grad bero af hvarandra.

2. Perpetuum mobile lära människorna fåfängt bemöda sig om
att finna; det är skaparen förbehållet. Han har föreställt ett
perpetuum mobile uti vår kropp och gifvit det en kraft, som förblir sig
lik, så att allt hålles i tillbörlig och oafbruten rörelse.

3. Den ständiga rörelsen och friktionen skulle snart göra
kroppen till intet, om den icke underhölles och återställdes genom
näringen (nutritionen). Denna hämtas dels ur växtriket, dels ur djurriket.
Det, som hämtas från växterna, har enahanda sammansättning, som
gummi och det som fas af djur, är gelatinosum. All näring måste,
innan den kan tjäna som födoämne (vara nutriens), blifva till gelé
eller emulsion.

4. Till dieten höra sex res non naturales. De tre första,
nämligen frisk luft, sömn och vakande, samt sinnesrörelse (pathemata)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:25:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linne200ar/linnelak07/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free