Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
NOTER
höra till medulla, och de tre senare, födoämnen (ingesta), rörelse och
hvila samt kroppens uttömningar till corticalis.
5. De vitala funktionerna underhållas (resarciuntur) af ämnen,
som hafva smak (sapida), och de animala funktionerna af flyktiga,
luktande ämnen (olida). Vitale är det, som egentligen hör till kroppen
och dess förrättningar. Animale det, som hör till medulla och dess
aktioner.
Intet annat tjänar till föda för det vegetativa lifvet, än det som
har smak, ty allt, som har smak, är förenadt med salt och är lösligt
i vatten. Därför säger man rätteligen, att intet annat föder
människans kropp (eller eg. dess cortex) än det, som är lösligt i vatten.
Därmed öfverensstämmer, att alla nutrientia måste, innan de kunna
vara närande, blifva till gelé eller emulsion.
På medulla åter hafva aldrig sapida någon inverkan, utan
endast olida, hvilket man ser däraf, att de i måttlig dosis verka
upp-lifvande och i stor dosis berusande, hvilka bägge tillstånd aldrig uppstå
genom sapida, som sådana. För att förstå luktämnenas sätt att verka
och underhålla medullan, så bör man veta, att hjärnan kan betraktas
såsom veken i ljuset och spiritus animales såsom lågan. Nu lifnära
väl icke egentligen dessa spiritus själfva medullan, utan dess fina
ångor endast underhålla den elektriska flamman, liksom det feta
underhåller ljuslågan.
Härvid bör dock noga märkas, att olida äro af tvenne slag,
nämligen a) angenäma (gråta) och b) obehagliga (ingrata). Om de
förra allenast gäller hvad som nu är sagt, ty ingrata eller tetra (se
längre fram) äro tvärt emot och utsläcka eller kväfva vår elektriska
eld, hvarför vi ock hafva af naturen afsky för dem, såsom för gifter.
Några droppar oleum cinnamoni tvingar själfva döden till uppskof.
Äfven så är det med många andra medel. Deras sätt att verka
består däruti, att de gifva nerverna nya krafter till hjärtats rörelse.
Skada är, att alla dessa medel äro så volatila eller flyktiga, att de
ej kunna länge, mycket mindre ständigt kvarhållas i kroppen.
6. Denna sats sammanhänger med Linnés föreställning, att
människan har en viss instinkt att välja det, som för henne är
hälsosamt och undfly det, som är skadligt. Därför har ock skaparen
gifvit åt kroppen lukt- och smakorganer, »som mönstra allt, på det
inga förbudna varor må honom oförmodeligen påföras». I naturligt
tillstånd, då dessa organer icke genom dietetiska fel eller ovanor äro
skadade, kan man tämligen lita på, att allt hvad de gilla, är för
kroppen nyttigt, men det som misshagar dem, tvärt om.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>