Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - - Linnés mineralogiska system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I den första klassen, Petrae^oller bergarter, har Linné användt
sig af den af flera föregångare såsom Henckel och v. Bromell använda
indelningsgrunden, nämligen förhållandet i elden. Ordningen
vitres-centes innefattar sådana, som smälta till glas, calcariae, sådana, som
efter bräning falla sönder till mjöl och apyrae de eldfasta. Här kan
också anmärkas, att i denna afdelning förekomma både mineral och
bergarter, beroende derpå, att Linnés begrepp peirae och minerae
icke öfverensstämma med nutidens.
Inom ordningen vitresce?ttes finner man sålunda icke blott
sandsten och kvartsit, utan ock de okristalliserada arterna af kvarts och
flinta. Inom calcariae icke blott olika slag af kalkstenar, gips och
skiffrar utan äfven kalkspat. Bland de eldfasta bergarterna apyrac
äro inrangerade äfven glimmer, strålsten och asbest.
Den karakteristiska egenskapen för den andra klassen Minerae
(mineral eller malmer) är att de kunna kristallisera. »Minerae omnes
■crystallisando nata sunt». 1
Inom denna klass möter man således de kristalliserade
variete-terna af de substanser, hvars amorfa arter behandlats bland Petrae.
Här finner man således under slägtet Natron den kristalliserade
kalkspaten och gipsen, hvilkas kristalliniska och amorfa arter
förekomma i Calcariae; inom slägtet nitrum finner man bergkristallen och
i allmänhet alla slag af kristalliserade kvartser, under det att det
amorfa mineralet är fördt under Petrae, ord: Vitrescentes.
I den första ordningen saliay finner man dels de enkla safterna,
som utgöra de formgifvande beståndsdelarne, dels också sådana med
stenarter uppblandade salter, som antagit dessas form.
Till slägtet natron (-sal calcarium) hörer altså utom detta
slag-tes formbestämmande salt glaubersaltet, också ett stort antal
kristalliserade kalkspat- och gips-arser. Men kalkspaten träffas äfven,
nämligen då den är holoedriskt utbildad, i nästa slägte nitrum tillsammans
med bergkristall och salpeter, hvilket sistnämnda utgör det för detta
slägte karakteristiska saltet. 2
Den andra ordningen innehåller sulphura, hvilka antogos
innehålla utom det formgifvande saltet äfven svafvel; dessa kroppar voro
således dubbelt sammansatta (== decomposita). Till denna ordning
höra först bernsten och ambra, samt de olika formerna af bitumen;
till bitumen räknas äfven stenkol och orsten (lapis suillus). Hos
såväl bitumenarterna som också hos bernstenen och ambran beteck-
1 Syst Nat. i2te uppl. bd. 3, s. 82.
2 Rörande de öfriga slägtena af gruppen Salia hänvisas till den utförligare
framställningen i föregående afdelning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
