Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - - Linnés mineralogiska system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nas svafvellialten såsom latent eller outvecklad (Sulphur iners) till
skillnad från det följande släktet pyrites, som betecknas såsom
Sulphur vitriolo infecturn. Till detta släkte räknas dels nativt svafvel,
dels också orpiment, svafvel- och kopparkiser m. m. Släktet
Arseni-cmn, karakteriseradt genom det metalliska svaflet (sulphur metallicum),
omfattar utom metallisk arsenik (arsenicum nudum) äfven arsenikkis,
koboltglans m. m.
Hvad som är utmärkande för de till denna ordning, Sulphura,
hörande stenarterna är framförallt svaflets närvaro. Detta har tryckt
sin prägel på mineralen, så att de egenskaper, som betingas af
sal-ierna, delvis träda i bakgrunden; flera af dessa stenarter äro därför
icke kristalliserade. Detta är isynnerhet förhållandet med de till de
två förra släktena, electrum och bitumen hörande arterna.
Tredje ordningen, Mercurialia, innehåller metallerna och deras
malmer, de må utgöras af de gedigna metallerna eller deras
svafvel-eller syreföreningar. Sålunda anföres under zink såväl galmeja som
zinkblende (zincum sterile nigrum) eller »rödslag»; under bly såväl
blyglans som ock blyspat.
Bland stenarterna af metaliarternas ordning har mercurms
(hvarmed Linné generellt betecknar metallen) blifvit bestämmande och
tryckt sin prägel på egenskaperna under det att inflytandet af sal
och sulphur, ehuruväl de finnas närvarande, träder i bakgrunden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
