Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - - Linnés mineralogiska system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En jämförelse mellan Linnés och Wallerii system å ena sidan
och Cronstedts å andra visar däremot vida större skiljaktigheter.1
Den första olikheten är att berg- och jordarterna äro utbrutna
och hänvisade till ett apendix. Likaledes klassen Fossilia med dess
underafdelningar petrificata, concreta och terrae. Cronstedt har
visserligen också en afdelning Terrae (jordarter) men här är ordet
taget i dess kemiska betydelse såsom motsatt till mineral, innehållande
tunga metaller.
Det visar sig redan i hufvudindelningarne, att Cronstedt
står på fullt själfständig grund och i hans uppdelning af
jordarts-mineralen i kiselarter, granat-, glimmer-, asbest-, zeolit-arter o. s. v.
börjar man redan skönja konturerna till nyare tiders
mineralsystematik.
I inledningen till Bd. 3, I2:te uppl. af Syst. Nat., där Linné
ger en öfversikt af flera samtida mineralsystem, börjande med v.
Bromells af 1730 och slutande med Vogels af år 1762, ger han äfven
en karakteristik af Cronstedts system. Han framhåller därvid att
systemet är helt och hållet »metallurgiskt» och baseradt på kemiska
principer; vidare att däruti antages att kristallerna icke hafva sitt
ursprung ur salter, utan att jordarter kunna kristallisera utan
närvaro af salt; att kristallformerna uppfattas mera såsom kuriositeter
än som karaktärer användbara för bestämningen, och att metallerna
kunna kristallisera ur smältflytande tillstånd, således utan salt.2
Linnés så omfattande och mångsidiga verksamhet inföll under
en brytningsperiod för mineralogi en; kristallkunskapen, för hvilken
1 Cronstedts minerologi utkom år 1758, således ungefär samtidigt med den
s. k. io:de upplagan af Syst. Nat. (1758—59).
2 I själfva verket är Linnés karakteristik af Cronstedts mineralsystem så
betecknande för de skilda ståndpunkter de intaga, att den må här ordagrant
åter-gifvas:
»Systema est mere Metallurgicum, e principiis Chemicis petitum, proprium
nec compilatum.
Excluduntur genera plura: Cos, Sekts tus, Humus, Tofihus, Stalactites, Aetitis, Cal-
culus, Nitrum; Appendici inferitur Saxum, Pumex, Petrificata.
Terras däri statuit Siliceam, Granatinam, Micaceam, Magnesiam, Zeoliticam,
Chrysolamjjadis
Crystallos negat a Salibus oriri; figuras earum magis curiosas quam utiles judicat,
quum in cryptis exstruendis nullus numerat earum latera; Terras etiam
posse assumere figuram crystallinam absque sale; däri crystallisationes
metallorum fusione, ergo Crystallorum caussum non a salibus.
Colores Gemma rum a Metallis originem ducere dubitat.
Calces exstitisse credit ante vitarum & plantarum existentiam.
Strata terrae negat conformia esse.
Definitiones characteristicas inutiles judicat, sufficere nosse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
