Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - - Linnés mineralogiska system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppvisa samma form och att figurerna växla af obetydlig anledning.
Det framgår häraf att Wallerius tillmäter kristallformen vida mindre
värde i systematiskt afseende än hvad Linné gjorde.
Däremot lägger Wallerius den störstaf vikten vid förhållandet
till eld, i det han vederlägger de inkast, som gjorts af motståndare
till dylika undersökningar och framhåller, att de nödiga försöken
kunna utföras med en lampa och ett blåsrör samt att den
mineralogiska vetenskapens utveckling icke kan hejdas endast för att tjäna
enskilda forskares bekvämlighet.
Oaktadt sålunda de ledande grundsatserna hos Linné och
Wallerius i systematiskt afseende ganska mycket skilde sig, så röjer
sig detta mindre i hufvudiiidelningarna än i enskildheterna hos deras
mineralsystem. Wallerius indelar stenriket i fyra flockar (eller
klasser) nämligen Terrae (jordarter), Lapides (stenarter), Minerae
(malmarter) och Concretae (stenhårdningar, fossil). Vi återfinna här
Linnés hufvudindelning, endast i så måtto ändrad, att hans första klass
Petrae är uppdelad i tvenne: terrae och lapides.
Äfven Linnés underafdelningar återfinner man i det hela hos
Wallerius. Sålunda indelar han Lapides (stenarterna) liksom Linné
i calcarei (kalkarter), vitrescentes (glasarter) och apyri (eldhälingar),
hvilka ordningar återfinnas i Linnés system; till dessa har han fogat
ordningen Saxa (hällebergsarter),1 hvilket efterföljts af Linné i hans
Syst. Nat. af 1768.
Samma oklara föreställningar om skillnaden mellan mineral och
bergarter, som är rådande hos Linné, återkommer likaledes hos
Wallerius vid behandlingen af denna klass.
Äfven inom klassen (flocken) minerae återkommer hos
Wallerius Linnés indelning i Salia (saltarter), Sulphura (svafvelarter),
Me-talla och Semimetalla, de två sistnämnda motsvarande Linnés
mercu-rialia.
Om också hufvudafdelningarne sålunda förete jämförelsevis stor
öfverensstämmelse, så äro olikheterna inom de mindre afdelningarne
så mycket mera framträdande. De härleda sig i många fall
därifrån, att Wallerius, som tillerkänner de kemiska karaktärerna större
betydelse än de kristallografiska, sammanfört de kristalliserade och
de okristalliserade varieteterna af samma species (t ex. kvarts och
bergkristall, alabaster och gips, spatig och kristalliserad kalkspat
o. s. v.).
1 I 2:dra upplagan af sin mineralogi (1778) har Wallerius äfven tillagt
ordningen Lapides fusibiles (sraältbara).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
