Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För att kunna komma till en rätt uppfattning af LlNNÉ’S betydelse
för läran om de högre djuren är det nödvändigt att taga
kännedom om, till hvilken utvecklingsståndpunkt zoologien i detta
afse-ende hunnit vid tiden närmast före hans uppträdande. Man skall då vid
närmare undersökning i detta syfte ej kunna undgå att märka, att
naturforskningen verkligen var stadd i stigande om än sakta och svagt.
När renässansens friska vindar började skingra det
okunnighetens och den andiiga ofrihetens töcken, som under medeltiden
undertryckt nästan allt, hvad vetenskap hette, väcktes forskningsbegäret
äfven på det naturvetenskapliga området, ehuruväl ej i samma grad
som på flertalet andra. Renässansens arbete gällde att i främsta
rummet samla och tillvarataga de spridda spillrorna af arfvet från
antiken. Sä måste också vara fallet med naturvetenskapen, ty dess
ljusbehöfvande träd hade ju ej kunnat spira eller skjuta nya skott
under medeltidens kvafva mörker. Redan på 1500-talet började dock
några bleka stjärnor att gifva ett svagt ljus, om också det mesta var
lånadt från — Aristoteles och andra antikens författare.
Den flitige kompilatorn Conr. GESNERUS (1516—1565)
sam-manskref med en beundransvärd ihärdighet digra folianter, som väl
innehöllo allt, hvad dåtiden visste eller trodde sig veta om de högre
djuren. Men allt var hopadt om hvartannat utan annan ordning än,
att han skilde på fyrfotadjur, fåglar, samt fiskar och vattendjur. De
förstnämnda voro dock af två hufvudslag Quadrupedia vivipara,
motsvarande senare tiders däggdjur, och Quadrupedia ovipara, som
omfattade kräldjur och groddjur. Till gruppen fiskar och vattendjur
räknades ej blott hvalar, utan äfven själhundar, utter, bäfver o. s. v.
förutom en hel del rena fantasifoster eller sagodjur. I hufvudsak
ordnades djuren i ett slags bokstafsordning efter de latinska namnen. I
ett annat af GESNERI arbeten indelas fyrfotadjuren i fyra *ordines*.
Den första af dessa omfattar hornbärande djur till hvilka äfven
räknas bl. a. noshörning, elefant, enhörning(l) och hare med horn(!) Den
E. Lönnberg. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
