Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andra ordningen innesluter större vilddjur utan horn, den tredje
medelstora djur utan horn och den fjärde de minsta djuren utan horn
(såsom t. ex. kaniner, ekorrar, igelkottar, råttor, ödlor och grodor).
I sin * Nomenclator aquatilium animantium* (1560) lämnade
Ges-NERUS en lika konstig indelning, beroende ibland på storlek (t. ex.
»Pisces minores nullo certo genere») ibland på form (t. ex. »Compressi
squamosi»; »spinosi plani» o. s. v.) eller likhet (t. ex. »lacertis
simi-les*) eller förekomst (t. ex. *saxatiles»; *lacustres* o. s. v.).
Hva-larne inräknades naturligtvis, och till dem fördes äfven sågfisken
(Pristis). Hufvudvärdet i Gesneri arbeten ligger däri, att han
samlade och sammanförde, hvad man då för tiden visste om djuren, samt
äfven gaf många goda bilder.
Belon (i517—1564) skref likaledes på 1500-talet om fåglar och
fiskar. De förra behandlas i särskilda böcker, af hvilka en omfattar
rofiåglar, till hvilka äfven flädermössen räknades, en annan
vattenfåglar med simfötter, en tredje vattenfåglar utan simfötter, en fjärde
landfåglar, som bygga bo på marken, en femte fåglar, som bo
»hursomhelst» och äro allätare, en sjätte fåglar, som bo i häckar, buskar
o. s. v. Men å andra sidan anför han i verkets allmänna och
inledande del vissa anatomiska detaljer och framhåller bl. a., såsom
äfven vissa senare auktorer gjort, att näbben och fötterna lämna
de bästa karaktärerna. Slutligen afbildar Belon bredvid hvarandra
ett människoskelett och ett fågelskelett och påpekar de hvarandra
motsvarande delame hos dessa. Äfven såsom ichthyolog utöfvade
Belon en ganska stor verksamhet. Till fiskarne räknades, såsom
vanligt var på den tiden, allehanda vattendjur. Någon slags
systematisk anordning i verklig mening gjorde sig ej heller gällande i
detta Belon’s verk. Indelningsgrunden togs dels från storleken, dels
från kroppsformen, dels från förekomsten. Den första
hufvudafdel-ningen omfattade större fiskar och hvalar. Denna sönderföll sedan i
i sin tur i flera grupper: a) Hvalar, som föda lefvande ungar och
ha benskelett; b) »Amphibier», som föda lefvande ungar och
antingen ha fyra ben såsom själhundar, flodhäst, bäfver, utter etc.,
eller blott två lemmar såsom sirendjur. c) »Amphibier», som lägga
ägg (kräldjur och groddjur); d) »Broskfiskar» som föda lefvande ungar
och antingen äro långsträckta (hajar) eller platta (rockor och marulk[!]);
e) äggläggande broskfiskar (störar och malar); f) äggläggande
»hva-lar»(!) med skelett som fiskar (diverse stora hafsfiskar såsom tonfisk,
svärdfisk m. fl.). Den andra hufvudafdelningen inneslöt äggläggande
benfiskar med platt kroppsform (flundror), den tredje fiskar med hög
kroppsform (såsom S:t Persfisken, Zeus), den fjärde fiskar med orm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
