Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dels af fågels natur». Dit räknas flädermössen och strutsen. Nästa
bok handlar »de avibus fabulo sis», därpå kommer en om papegojor
o. s. v. I den andra delen behandlas först fåglar »som mylla sig»,
sen de som »både mylla och bada», så »bärätande», »maskätande»,
»sjungande». Den tredje delen handlar om fåglar med simfötter och
fåglar, som »trifvas vid vatten» (vadare etc.). Denna indelning är
tyd-ligen ungefär lika klen som Belon’s. Ormar och drakar beskrifvas
af Ambrosinus, fiskarne af Uterverius. De sista indelas i sådana,
som lefva kring klippor, fjälliga strandfiskar, pelagiska fiskar med fjäll,
fiskar, som lefva både i hafvet och floderna, och slutligen sötvattensfiskar,
Hvalarne bilda en bok för sig och deras afvikelser från fiskarne anföras
efter ARISTOTELES. Detta sistnämnda visar ju en viss uppfattning af,
att fiskar och hvalar ej äro samma slags djur, men att föra de
sistnämnda tillsammans med däggdjuren föll ej den tidens zoologer in.
Lika så litet kan här talas om någon systematisk indelning af
ryggradsdjuren eller någon uppfattning af, hvad senare tide-r kallat art
eller släkte. Däremot finnas otvifvelaktigt samlade en massa notiser
af växlande art om en hel del djurformer, men gifvetvis okritiskt och
utan sofring. Sådan var ställningen i stort sedt under 1500-talet och
1600-talets förra hälft.
För att ytterligare belysa detta må dock ännu en författare af
dylika samlingsverk på det zoologiska området omnämnas, nämligen
Johannes Jonstonus (1603—1675). Hans verksamhet infaller något
senare på 1600-talet och hans »Historia Naturalism omfattar allehanda
djur, däribland ej få sagoväsen. Redan i första boken af den del,
som handlar om fyrfotadjur, träffas bland andra »Solidipedibus» bilden
af en »Onager» eller »Wald-Esel» med ett stort horn i pannan. I nästa
bok bland »Bisulcis» finnes ej mindre än 6 bilder af olika slags
»enhörningar» af växlande skepnad, somliga med klöfvar, somliga med
simfötter och andra åter med klobärande tassar. Andra vidunder äro
en grip af traditionellt utseende och »manticora», ett monster med
lejonkropp, människoansikte och i spetsen treklufven svans. Den
tredje boken omfattar vivipara djur med tår eller fingrar och
dessa indelas i »fera» och »semifera». Fjärde boken handlar om
äggläggande fyrfotadjur. Dessa indelas i dem, som täckas af hud
(grodor, ödlor, krokodiler), och sådana, som ha pansar (sköldpaddor
och bältorf!]). Då »fyrfotadjuren» behandlas så, förvånar det ju ej
att bland »fiskarne» finna själhundar och andra vattendäggdjur samt
»anthropomorphus», ett slags människa med fiskstjärt. A t fåglarne
ägnades af JONSTONUS 6 böcker. Den första af dessa behandlar
rof-fåglarne, till hvilka också räknas papegojor, strutsar, flädermöss(l) m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
