Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Andra boken omfattar växtätande fåglar, den tredje de insektätande,
den fjärde vattenfåglar med simfötter, den femte vattenfåglar med
fria tår och den sjätte handlade om »utländska» fåglar. Det hör ju
endast i styck med en framställning som denna att till slut finna ett
*appendix de avibus fabulosis» illustreradt med bilder af *Gryphus»,
*Pkanix», * Harpyia* etc. Det fantastiska och felaktiga i Jonstoni
kompilation skymmer bort det öfriga, bland hvilket dock finnes en
del detaljer, som ej äro utan värde. Äfven finnas åtskilliga bilder, som
alls ej äro oäfna för sin tid, och det material, som sammanförts, är
stort. JONSTONI indelning påminner om Aldrovandi.
Om nu också de stora kompilatoriska arbetena från denna tid
vimla af oriktigheter och tyckas ligga alltför nära medeltiden med
en del af sitt innehåll, så lämnades dock af en mängd författare
under 1600-talet större eller mindre bidrag både till den deskriptiva
zoologien och till anatomien, ja, äfven fysiologien. Djurbeskrifningar
från olika europeiska och äfven utomeuropeiska länder utgåfvos. Bland
de senare bör särskildt ihågkommas Georg Marcgrav’s »Historice
rerum naturalium Brasilics libri octo*, för att ej tala om andra som
Marsigli, Ruysch O. S. V.
Anatomien hade väckts till nytt lif genom Vesalius, som ju
med rätta betraktas som den moderna anatomiens grundläggare. Han
fick många efterföljare i synnerhet i Italien. Den ena viktiga
upptäckten efter den andra gjordes, och en del forskare ha fått sina namn
förevigade genom sina upptäckter {tuba Eustachii, tuba Fallopii etc.),
under det att andras blott återfinnas vid historiska litteraturstudier.
De morfologisk-anatomiska upptäckterna fullständigades genom
fysio-logisk-anatomiska. Dessa nådde sitt culmen, när engelsmannen
Har-vey lyckades klargöra blodomloppet och svensken Olof RudbäCK
d. ä. det egentliga lymfkärlsystemet. När sedan mikroskopet
kommit i bruk, följde åter en lång serie upptäckter, förbundna med
namnen Malpighi, Leeuwenhoek, Steno, Brunner, Bartholin o.
s. v. Borelli skref ett intressant verk *De motu animalium», som
behandlade muskelrörelserna och var tillägnadt den svenska
exdrott-ningen Kristina.
Det var ju alltså en vaknandets och arbetets tidsålder, det måste
erkännas. Genom alla dessa stora framsteg vanns onekligen ett
verkligt fast underlag af vetande, på hvilket sedermera den systematiska
zoologien skulle kunna bygga. Emellertid dröjde det länge, innan
någon användning häraf gjordes för den deskriptiva zoologiens
systematisering. Orsaken härtill torde förnämligast vara att söka däri, att
det ännu ej fanns några fasta begrepp, inga enhetsvärden af högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
