Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller lägre ordning, som voro bestämdt definierade och allmänt erkända,
ingen terminologi för organ, ingen nomenklatur för djuren själfva. Med
ett ord ett fullständigt kaos härskade, äfven om man hade mer eller
mindre kännedom om olika delar af detta kaos.
Tvenne engelska naturforskare Ray (1628—1705) och
Wil-LOUGHBY (1635—1672) tillkommer äran att ha tagit de första stegen
i rätt riktning, och deras arbete är af bestående värde. Ja, man kan
säga, att med deras hjälp den zoologiska systematiken böljade antaga
vetenskapliga former. En ytterst viktig sak för den dåtida ståndpunkten
var, att dessa forskare fastslogo såsom systematiska enheter artema.
Artbegreppet var nämligen dittills okändt såsom sådant. Man hade
visserligen klart för sig, att det fanns olika slags djur, men huru
dessa förhöllo sig till hvarandra, därom hade man ej någon redig
uppfattning. Definitionen af artbegreppet möjliggjorde vidare
utveckling samt blef en utgångsbas för vetenskaplig systematik.
Uppfattningen af »art» är visserligen nu något annorlunda, mot hvad det var
på Ray’s tid och en lång tid efter honom, men det skulle vara
ytterligt trångsynt att förneka det stora värdet eller rent af
nödvändigheten af att då till en början fixera dylika arter.
Detta är dessa båda samarbetande auktorers stora och
ovanskliga förtjänst, men de gjorde mera. De försökte bortrensa från
zoologien alla medeltida fabeldjur såsom »gripar», »enhörningar» och
dylika. De säga, att de ej vilja omtala och beskrifva andra djur än
dem de själfva sett eller, om hvilka de ägde kännedom genom fullt
pålitliga och trovärdiga personer. Härmed gjorde de vetenskapen
en stor tjänst. På samma gång tillbakavisade de allt tal om
genera-tio cequivoca eller själfalstring, vid hvilken tron segt ville fasthålla
allt sedan antikens dagar. Ray var en pålitlig anhängare af regeln
»ex oi>o omnia*.
Huru medvetna Ray och Willoughby voro om den zoologiska
vetenskapens allmänna ståndpunkt, det framgår bland annat af ett
yttrande af den förre i företalet till hans »Synopsis Methodica
Animalium Quadrupedum et Serpentini Generis* (London 1693). Detta
lyder: *Qui post Gesnerum et Aldrovandum Historias Animalium
et Synopses generaliter conscribere agressi sunt, nihil laude dignum
praestitisse, ttec sufficienti animalium cognitione instructi fuisse
videntur. Quid alii de iis sentiant–non multum morabor; mihi certe
non satisficiunt.» Till följd häraf skredo de till verket i den föresatsen
att söka införa förbättringar och utarbeta ett verkligt system. Hvad
som med full rätt bör tillskrifvas den ene eller den andre af de nya
uppslagen, är numera svårt att säga. WILLOUGHBY synes ha lagt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
