Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(vipor och brockfåglar). De fåglar, som simma på vattnet, kunna
antingen vara *fissipedes* eller *palmipedes*. De förra sakna alldeles
flikar på tårna, som rallar och sumphöns, eller ha flikar som sothöns.
*Palmipedes* äro antingen långbenta och därför *anomalce* såsom
Recurvirostra, Phoenicopterus etc. eller utrustade med *cruribus
brevioribus*. Dessa återigen ha stundom tre tår som *Penguin* (d. v. s.
Alca impennis) och andra alkfåglar, eller ha fyra tår och förbundna
med simhud såsom * Onocrotalus* (pelikan), * Anser bassanus* (Sula),
* Corvus aquaticus* (skarf), tropikfågel och anhinga, eller slutligen ha tre
tår med simhud och den fjärde fri. Den sista gruppen delas i sin
tur i tre underafdelningar efter näbben. Först komma då spetsnäbbar,
som kunna vara kort vingade dykare som lommar etc. eller
långvin-gade som måsar etc. I andra rummet komma sedan de med krökt
näbb, som är sågtandad hos skrakar och slät hos stormfåglar och
albatrosser. Slutligen komma de brednäbbade, som äro antingen
större * Anserinum genus* eller mindre * Anatinum genus*, och
representanterna för detta äro efter vistelseort *marin<e* eller * fluviatiles*.
Här finnes tydligen en ansats till att indela fåglame med hänsyn
till skapnaden af deras näbbar och klor, ehuru saken ej konsekvent
genomförts, men i stället de medeltida indelningsgrunderna vistelseort
och storlek inrymts. På det hela taget liknar Ray’s system mera
ett slags artificiellt examinationsschema än ett vetenskapligt system.
Likväl var det af stort värde och kunde tjäna som utgångspunkt för
kommande naturforskare.
I det posthuma arbete, som kan betraktas som den slutliga
frukten af Willoughby’s och Ray’s arbete med fiskarne, men i hvilket
den senare auktorn inför en del ändringar, som enligt hans mening
gör *methodum suam Piscium Naturcc magis convenientem* ställas
»Pisces Cctacci» först som en motsats mot de gälandande verkliga
fiskarne. Dessa senare delas i brosk- och benfiskar med hänsyn till
skelettet. Broskfiskarne äro vivipara eller ha stora ägg liksom
fåg-larne, dock liknar stören och dess släktingar benfiskarne i många
af-seenden. Broskfiskarne äro antingen långa (hajar) eller breda (rockor).
Benfiskarnes afdelningar äro i) platta, som simma på sidan (flundrefiskar),
2) fiskar, som sakna bukfenor, antingen de äro långsträckta som
nejon-ögon, ålar, tobisar m. fl., eller korta som koffertfiskar och andra
plec-tognather, Hippocampus och andra tofsgälade, svärdfisk m. fi. 3) fiskar
med två par fenor utom vertikalfenor. De sista delas efter antalet
ryggfenor och deras beskaffenhet o. s. v.
Af denna utförliga framställning torde framgå på ett ungefär,
huru långt de biologiska vetenskapernas utveckling hunnit vid ingången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
