Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af 1700-talet, strax innan Linné böljade sina studier på samma
område. Artbegreppet var, såsom redan framhållits, definieradt och
fast-ställdt af Ray och Willoughby och de hade sökt fota den
zoologiska forskningen på de direkta och pålitliga iakttagelsernas säkra grund.
De hade vidare framhållit skillnaden mellan ryggradsdjur och
everte-brater, ehuru de ej använde skelettet såsom indelningsgrund.
Ryggradsdjuren hade de sedan med användning af morfologiska
karaktärer sönderdelat i fyra hufvudafdelningar. Inom dessa hade de också
försökt fa till stånd underafdelningar och därvid äfven åtminstone
delvis användt morfologiska karaktärer. De sålunda erhållna
under-afdelningarne blefvo dock ofta ej lyckligt begränsade, emedan
indelningsgrunderna ej voro väl valda, så att de uteslöto hvarandra, eller
också helt relativa och därigenom af föga värde såsom t. ex. *
majores, medice, minores, minima*, eller kort nos — utdragen nos, o. s. v.
eller beroende på olika vistelseort och lefnadssätt, hvilka förhållanden
ej behöfva innebära någon som helst grund för systematisk åtskillnad.
Af detta följer, att någon verklig koordination, respektive
subordina-tiön, af de olika afdelningame i regel ej kunde af dessa författare
åstadkommas och de hade tydligen ej heller kommit till uppfattning
af betydelsen af en sådan anordning. Till dessa svagheter sällade
sig ytterligare andra. Den svåraste af dessa var utan tvifvel den
fullständiga bristen på terminologi och nomenklatur. Sålunda fanns ej
hos Ray och Willoughby några termer, som utmärkte afdelningar
af högre och lägre ordning sådana som t. ex. klass, ordning, familj
o. s. v. Termen * g enus* användes väl, men i en högeligen växlande
betydelse så t. ex. var * genus Ovinum» begränsadt blott till får, men
*genus Leporinum* omfattade allehanda gnagare, och *genus Caninum*
ej blott hunddjur, utan äfven viverrider, gräfling, utter, själhundar,
hvalross och sirendjur. * Genus* i dessa citerade fall var tydligen
alldeles olikartade begrepp med afseende på omfattningen och hade
ingalunda den betydelse af släkte, som det sedan fick genom LlNNÉ
och Artedi. Snarare skulle man kunna öfversätta ordet *genus* hos
Ray med »slag» eller »sort», hvilka ovetenskapliga uttryck ju kunna
användas i helt olika mening och omfattning. Detta framgår med all
önskvärd tydlighet äfven flerstädes af Rays *Synopsis methodica
Avium*. Där talas t. ex. i inledningen, som handlar om *Avium
Divisio generalis», om * Genus Corvinum*, men i texten motsvaras
detta begrepp både af * Corvini g etter is Aves» och * Picarum genus*,
alltså är ett »genus» begrepp uppdeladt i tvenne andra
»genus»-begrepp. Inledningens * Gallinaceum genus» delas på samma sätt i
texten i G. g. domesticum, G. g. sylvestre majus, G. g. sylvestre mi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
