Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på användandet af ett enda särmärke, och detta är naturligtvis nu med
den utvidgning af zoologien, som sedan ägt rum, och med den oerhörda
rikedom af former, som sedermera under tidernas lopp beskrifvits, en
omöjlig sak. Men på hans tid, då endast ett fåtal former inom hvarje
släkte voro kända, var en dylik framställning lätt förklarlig. I synnerhet
dä man i nästa punkt finner, att ord betecknande den specifika olikheten
(mot andra arter inom samma släkte) föreslås att användas såsom
artnamn. Äfven detta är gifvetvis nu omöjligt, men var då åtminstone
lättare, och om det varit möjligt att bibehålla en sådan plägsed vid
benämningen af arterna, så hade det onekligen varit en ganska stor lättnad
för det zoologiska studiet, emedan i sådant fall ju allt i en viktig
karaktär tillkännagåfves genom artnamnet.
En nyhet, som LlNNÉ äfven inför är begreppet var ie te t såsom
underordnadt arten, och han uttalar den önskan, att alla dylika
varie-teter skola bringas under sina vissa arter. Detta visar, att LlNNÉ
redan så tidigt kommit till uppfattning om, att naturföremålen ej
äro schablonmässigt lika, utan att de, äfven inom en och samma art,
kunna förete skiftningar {* variationes*) af underordnad betydelse. Han
ådagalägger härigenom sin insikt om såväl enhet som mångfald i
det lilla och sin klassifikatoriska skarpblick vid värdesättning både
af små och stora skiljaktigheter.
I andra upplagan af * Systema Naturce* betonas äfven i detta
sammanhang värdet af en god bild illustrerande artbeskrifningen.
Det har tyvärr funnits personer, som sökt förringa LlNNÉ’s
betydelse som naturforskare och i sin fåkunnighet och enfald sökt
beteckna honom såsom en »registrator», som blott upptecknade och
efter beskrifning katalogiserade naturföremålen. Dessa personer ha
tydligen ej alls någon kunskap om, hurudan naturforskningens
allmänna ståndpunkt var före Linné’s ingripande och de ha lika litet
vårdat sig om att taga kännedom om de regler, som LlNNÉ framlagt
i sin »Methodus», redan då han första gången lika djärfl som
snillrikt ordnade naturens trenne riken efter sitt system. Den, som vill
genomläsa de punkter af denna methodus, som bära ordningstalen 22
till 27,1 skall finna, att ett mera bredt anlagdt intresse aldrig gjort
sig gällande. Om man studerar ett djurs biologi så noga, att man
lär känna tiden för dess fortplantning, dess tillväxt, parning, födelse,
aftynande och död och tager reda på, af hvilka födoämnen det
lif-när sig, på dess lefnadssätt och vanor, dess lynne och kynne och
gör allt detta med hänsyn till dess naturliga omgifningar, till dess
1 23 till 27 i andra upplagan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
