Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vipa), Himantopus och Hcematopus. Den tredje familjen, som
kännetecknades af två tår framåt och 2 tår bakåt inneslöt senare tiders
klätterfaglar och var af mera naturlig sammansättning än de andra.
Den fjärde familjen, som karakteriserades af 3 fria tår framåt och en
bakåt, innehöll naturligtvis hufvudmassan af alla faglar och utgjorde
den mest heterogena blandning. Femte familjen hade tre tår med
simhud och den bakre fri och dit räknades diverse simfåglar och
:*Avosetta». Sjätte familjen med alla 4 tårna förbundna af simhud
utgjordes blott af släktet »Plancus» och den sjunde med 3 med
simhud förbundna tår (ingen bak) af släktet »Plautus». Åttonde
familjen hade 3 flikiga tår fram och en enkel bak. Dit fördes släktena
»Dier ostus», »Colymbus» och »Fulica*. Om detta system har
Bris-SON träffande sagt: »Tout s’y trouve péleméle L’Aigle, le Colibry,
le Coq & la Grue appartiennent, selon lui, ä la méme Famille.»
Släktena gjorde Klein efter näbbformen och kom då till så barocka
resultat som att ställa Numcniusy Mcrops och Upupa tillsammans som
»Arquata*, La rus och Mergus som »Coniroster», Recurvirostra och
Rhynchops som »Anomaloroster». I sistnämnda fallet utgör afvikelse
från den vanliga typen enligt Klein en förenande karaktär, ehuru
denna afvikelse yttrar sig på helt olika sätt hos de båda ifrågavarande
formerna, hvilket ju nästan är en medeltida anordning.
Brisson’s kunskap i ornithologien var vida mera omfattande
än LlNNÉ S, hvilket är rätt förklarligt, då den förre koncentrerade sin
verksamhet på denna vetenskapsgren, under det att LlNNÉ’S
vid-famnande ande ej nöjde sig med mindre än hela naturvetenskapen.
BRISSON hade betydligt bättre tillfallen att utvidga sin kunskap
genom studiet af mera material. Till följd häraf äro hans
beskrifningar af fåglar ej blott goda för sin tid, utan
tillfredsställa äfven långt senare tiders fordringar. Det var därför ej utan
skäl, som Brisson klandrade LlNNÉ’s diagnoser och påstod, att
»ses caractéres sont insuffisants».1 Men å andra sidan skulle det
varit af stor fördel för BRISSON, och eftervärlden hade haft väsentligt
mera nytta af hans verk, om han accepterat Linxé’S nomenklatur i
stället för att fortsätta med det gamla bruket af att åtminstone delvis
beteckna arterna med hela rader af ord. Med afseende på
fagelsy-stemets indelning gick Brisson till en motsatt ytterlighet mot LlNNÉ,
i det att han använde ej mindre än 26 ordningar. Det är visserligen
sant, att de senaste årens forskningar ådagalagt, att en naturlig
indelning af faglarne kräfver en vida större mängd af ordningar än
1 Brisson. Ornithologie. Paris 1760 (T. I p. XI).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
