Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
djuren af Brongniart 1800. Men han lät dem dock blott bilda en
ordning inom *Reptilia*. Motsatsen mellan groddjur och kräldjur
blef nu småningom mer och mer betonad. Blainville proponerade
1816 att läta dem bilda hvar sin klass, men fullföljde aldrig detta
uppsåt längre än till subklasser af lika värde. Det är dock första
gängen, som groddjuren ställas mot alla kräldjur såsom likvärdiga
begrepp. Klasskillnaden genomfördes först definitivt genom Gray 1825,
ehuru visserligen äfven MERREM 1820 talat om »die beyden Classen der
Amphibien», som han kallade *Pholidota* (en term lånad från
Aristo-TELES) = kräldjur och *Batrachia* = groddjur. Det är sålunda ej
anledning att klandra LlNNÉ därför, att han ej hade hunnit till insikt om
skillnaden mellan kräldjur å ena och groddjur å andra sidan. Tvärtom
visade han sig vara före många samtida, då han upprätthöll och än
mera utvidgade den klyfta, som af Ray gjorts mellan de
varmblodiga och de kallblodiga »fyrfotadjuren», Äfvenledes insåg LlNNÉ, att
ormame hörde tillsammans med de öfriga kräldjuren och han ställde
dem till samma klass, för hvilken han för första gången införde ett
enhetligt namn »Amphibia*, då de förut hos Ray bildat dels
afdel-ningen *Quadrupedia ovipara*l dels »Serpentinum genus*.
Härigenom intog Linné en ställning, som fördelaktigt afvek från den, som
försvarades af en del hans samtida, t. ex. Klein. Denne lät
nämligen, såsom redan ofvan framhållits, de LlNNÉanska *Amphibia*
bilda en ordning inom *Quadrupedia* likvärdig med tvenne andra
ordningar, som uteslutande omfattade däggdjur. Denna KLEINS
ordning *Quadrupedia digitata depilata* uteslöt dock alla de fotlösa,
»Serpentes*, om hvilka han uttryckligen och skarpt framhåller, att de
ej alls hörde tillsammans med de andra, just emedan de ej hade ben!
LlNNÉ åter insåg det nära sambandet mellan ödlor och ormar och
anförde som bevis härför äggbildningen och de dubbla
kopulations-organen. Men han förde dem dock till tvenne skilda grupper,
Reptiles med fötter och Serpentes utan dylika. Att han emellertid ej
uppfattade skillnaden vara så särdeles stor framgår t. ex af hans
yttrande under *Lacerta chalcides»: * Media inter Lacertas et Angues*.
Tillägget, som sedan följer, »sed auribus instructa* liksom äfven
uppförandet under släktet »Anguis» af två former med extremiteter (A.
quadrupes och A. bipes) tyder på, att Linné i själfva verket faste
mera afseende vid om öronöppningen var synlig eller ej, än om
extremiteter funnos utbildade.
1 Detta namn användes för öfrigt ända till slutet af 1700-talet af vissa
författare.
E. Lönnberg. •>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
